Tashima utmanar Infantino i FIFA-valet 2027: Sverige har redan vänt presidenten ryggen
Gianni Infantino har fått en ny utmanare om makten över världsfotbollen. Japans tidigare förbundsordförande Kozo Tashima vill bli FIFA-president 2027 och har fått stöd av sitt nationella fotbollsförbund. Samtidigt växer motståndet mot Infantino i Europa, där Svenska Fotbollförbundet redan har meddelat att man inte längre har förtroende för honom.
Det japanska fotbollsförbundet bekräftade torsdagen den 5 november att man stödjer Kozo Tashimas kandidatur till FIFApresidentval den 18 mars 2027. Tashima blir därmed en möjlig huvudutmanare till Gianni Infantino, som styrt organisationen sedan 2016.
Men vägen till presidentposten är lång. FIFA har 211 röstberättigade medlemsförbund och även om stora delar av Europa vill se ett nytt ledarskap har Infantino fortsatt starka allierade i andra delar av världen.
Kozo Tashima vill ta över efter Infantino
Kozo Tashima, 68, var ordförande för Japans fotbollsförbund mellan 2016 och 2024. Han har även suttit i FIFA-rådet och har lång erfarenhet av internationell fotbollspolitik.
Tashima har lyft fram behovet av större öppenhet, rättvisa och ett återupprättat förtroende för FIFA. Hans kandidatur kommer efter flera månader av konflikter kring organisationens ledarskap och ekonomiska beslut.
Att Japan ställer sig bakom honom är betydelsefullt. Tashima har en etablerad position inom den asiatiska fotbollen samtidigt som han kan bli ett alternativ för europeiska förbund som vill få bort Infantino.
Enligt internationella medieuppgifter har Tashima redan haft kontakter med företrädare för UEFA och ska ha fått ett informellt positivt mottagande. Något officiellt besked om att UEFA medlemsförbund gemensamt tänker stödja honom finns däremot inte.
För att över huvud taget bli godkänd som presidentkandidat krävs skriftliga nomineringar från minst fem av FIFAmedlemsförbund. Med Japans stöd har Tashima säkrat ett av dessa, men vilka ytterligare förbund som kommer att nominera honom är ännu inte bekräftat.
Sverige och nästan hela Europa vill byta FIFA-president
Den svenska kopplingen till presidentstriden är tydligare än den först kan verka.
Redan den 3 augusti meddelade Svenska Fotbollförbundet att man hade förlorat förtroendet för Gianni Infantino. Ordföranden Simon Åström förklarade att Sverige skulle samarbeta med UEFA och andra nationella förbund för att få fram en alternativ kandidat.
Senare samma månad ställde sig samtliga sex nordiska fotbollsförbund bakom gemensam kritik mot FIFA-presidenten.
Motståndet har därefter vuxit.
Vid ett möte i Berlin den 8 oktober ställde sig 54 av UEFA 55 medlemsförbund bakom en reformlinje som kräver nytt ledarskap i FIFA. Azerbajdzjan var det enda undantaget.
Det betyder inte automatiskt att 54 europeiska röster kommer att gå till Tashima. Förbunden har ännu inte fattat något gemensamt beslut om vilken kandidat de ska stödja, och varje nationellt förbund har sin egen röst i presidentvalet.
Men situationen skiljer sig markant från FIFA-valen 2019 och 2023, då Infantino omvaldes utan någon motkandidat.
För första gången på många år finns nu möjligheten till en verklig omröstning om vem som ska leda världsfotbollen.
Så fördelas de 211 rösterna i FIFA-valet
Infantinos största fördel är att den europeiska oppositionen inte ensam kan avgöra valet.
FIFA 211 nationella medlemsförbund har en röst var, oavsett hur stor fotbollsnation det handlar om. Sverige har alltså lika stort inflytande i själva presidentvalet som Brasilien, Japan eller Tyskland.
| Kontinentalt förbund | Antal röster |
|---|---|
| UEFA, Europa | 55 |
| CAF, Afrika | 54 |
| AFC, Asien | 46 |
| Concacaf, Nord- och Centralamerika samt Karibien | 35 |
| OFC, Oceanien | 11 |
| Conmebol, Sydamerika | 10 |
| Totalt | 211 |
Med samtliga 211 röster avgivna och giltiga krävs 106 för enkel majoritet.
Även om Tashima skulle samla hela Europa bakom sig innebär det bara 55 röster. Han behöver alltså stöd från ytterligare minst 51 nationella förbund för att nå enkel majoritet.
Det gör Asien, Afrika och Concacaf särskilt intressanta.
Infantinos gamle rival står nu på hans sida
En av höstens mer anmärkningsvärda utvecklingar är att det asiatiska fotbollsförbundets ordförande, Sheikh Salman bin Ibrahim Al Khalifa, har ställt sig bakom Infantino.
Salman var själv Infantinos motkandidat i presidentvalet 2016 och har tidigare varit kritisk till FIFA kontroversiella kommersiella planer.
Den 23 oktober gav han ändå sitt offentliga stöd till den sittande presidenten.
Det beskedet stärkte Infantinos position i en världsdel med 46 röster. Läs mer om hur Infantino fick stöd av sin tidigare rival inför FIFA-valet.
Salman kan däremot inte bestämma hur samtliga asiatiska medlemsländer ska rösta. Japans beslut att lansera Tashima visar redan att det finns olika uppfattningar inom AFC.
Infantino har dessutom starka politiska förbindelser i Afrika och Sydamerika. Det är en viktig förklaring till att han fortfarande får betraktas som favorit, trots det omfattande missnöjet i Europa.
Mångmiljardaffären som utlöste maktstriden
Bakom konflikten ligger framför allt FIFA hantering av sina kommersiella tillgångar.
Under året presenterade organisationen planerna på FIFA Forward Enterprise, ett projekt som skulle samla stora delar av FIFA kommersiella rättigheter i ett särskilt bolag. Tanken var att privata investerare skulle kunna köpa en minoritetsandel.
Planen omfattade omkring 20 procent av en verksamhet som enligt rapporteringen värderades till ungefär 20 miljarder dollar. FIFA skulle därmed ha kunnat få in drygt fyra miljarder dollar.
Det handlade om mycket stora ekonomiska värden. FIFA intäkter är nära knutna till kommersiella rättigheter kring turneringar som fotbolls-VM, där tv-avtal och sponsring utgör centrala delar av verksamheten.
FIFA-ledningen argumenterade för att externa investerare skulle kunna öka intäkterna och frigöra mer pengar till fotbollens utveckling.
Kritikerna ansåg i stället att förslaget riskerade att ge privata intressen inflytande över tillgångar som tillhör den internationella fotbollsrörelsen. Framför allt ifrågasattes bristen på insyn och hur projektet hade förankrats hos medlemsförbunden.
Motståndet blev till slut för stort och FIFA drog tillbaka förslaget.
Vid FIFA-rådets möte den 15 oktober bad Infantino om ursäkt för hur processen hade hanterats och kommunicerats. Han försvarade samtidigt ambitionen att öka organisationens intäkter.
Någon försäljning genomfördes aldrig, men konflikten fick betydande politiska följder.
Bråket fortsätter trots att affären stoppats
UEFA har fortsatt kräva svar om hur projektet togs fram, vilka som medverkade i besluten och vilken information som fanns tillgänglig.
I början av november rapporterades att FIFA erbjudit rådsledamöter möjlighet att granska dokument om affären under särskilda villkor på huvudkontoret i Zürich.
Frågan handlar därmed inte längre enbart om ett stoppat ekonomiskt projekt. Den har utvecklats till en konflikt om hur FIFA styrs och hur mycket insyn medlemsförbunden ska ha.
Den diskussionen omfattar också förvaltningen av de kommersiella värden som skapas av FIFA växande tävlingsverksamhet, där klubblags-VM är ytterligare ett viktigt internationellt evenemang.
Infantino svarar med nya miljardlöften
Efter att den ursprungliga affären stoppades presenterade FIFA ett nytt ekonomiskt förslag.
Genom FIFA Surplus Solidarity Programme vill organisationen investera sammanlagt 6,35 miljarder dollar i fotbollens utveckling under perioden 2027-2030.
Enligt planen skulle varje medlemsförbund kunna få tilldelningar på upp till 25 miljoner dollar.
Programmet är ännu inte slutligt godkänt, men det kan få stor betydelse för diskussionen inför presidentvalet.
Många mindre fotbollsnationer är beroende av ekonomiskt stöd från FIFA. Därför är frågan om hur pengarna ska fördelas en viktig del av organisationens interna politik.
För Infantino är de planerade utvecklingsbidragen också ett argument för att behålla honom som president. Han kan peka på FIFA ekonomiska resurser och möjligheten att investera mer i medlemsländernas fotboll.
Motståndarna har samtidigt invänt att större ekonomiska satsningar inte löser problemen med bristande öppenhet och förtroende.
För svensk del finns även ett konkret ekonomiskt intresse i de nya planerna. FIFA föreslagna utvecklingsstöd till svensk fotboll visar hur beslut på internationell nivå kan få betydelse för de nationella förbunden.
Även tidigare Tottenhamspelaren Ramon Vega vill kandidera
Tashima är inte ensam om att vilja utmana Infantino.
Den tidigare schweiziske landslagsspelaren Ramon Vega, som bland annat representerade Tottenham och Celtic under sin spelarkarriär, presenterade i oktober sin avsikt att ställa upp i presidentvalet.
Vega har förespråkat ökad öppenhet, reformer av FIFA ledning och större ansvar inför medlemsförbunden.
Han har själv uppgett att han har stöd från fem nationella förbund, men inte offentliggjort vilka. Därför är det ännu inte bekräftat att han uppfyller kraven för en officiell kandidatur.
Det finns dessutom särskilda behörighetsregler. En kandidat måste bland annat ha varit aktiv inom organiserad fotboll under minst två av de senaste fem åren före nomineringen.
Om både Vega och Tashima blir godkända kan oppositionen till en början splittras mellan två alternativ.
FIFA valsystem gör dock att en sådan uppdelning inte behöver bli avgörande.
Om fler än två kandidater deltar krävs två tredjedelars majoritet i den första omgången. Om ingen når dit fortsätter valet enligt särskilda utslagsregler tills två kandidater återstår. Då räcker enkel majoritet.
Det ger motståndarna möjlighet att samla sina röster bakom en kandidat i ett senare skede.
Kan Infantino verkligen sitta kvar efter 2027?
En annan fråga som har aktualiserats gäller FIFA begränsning av antalet mandatperioder.
Infantino valdes till president 2016 och omvaldes 2019 och 2023. Enligt FIFA stadgar får en president sitta högst tre mandatperioder.
FIFA-rådet beslutade emellertid 2022 att perioden 2016-2019 inte skulle räknas som en full mandatperiod, eftersom Infantino tillträdde efter att Sepp Blatter lämnat posten.
Den tolkningen har ifrågasatts av bland andra Miguel Maduro, tidigare ordförande för FIFA styrningskommitté. Han anser att Infantino redan har förbrukat sina tillåtna mandatperioder.
Det finns dock inget beslut som hindrar Infantino från att kandidera 2027. Frågan är omtvistad och bör inte förväxlas med att presidenten formellt skulle vara diskvalificerad.
Nästa avgörande datum är den 18 november
Redan den 18 november 2026 löper tiden ut för att lämna in presidentnomineringar.
Då blir det tydligare vilka personer som faktiskt har tillräckligt stöd för att utmana Infantino.
UEFA väntas dessförinnan fortsätta diskutera hur de europeiska förbunden ska agera. För Sverige blir det särskilt intressant om Tashima får ett bredare europeiskt stöd och därmed kan bli den gemensamma motkandidat som Svenska Fotbollförbundet har efterlyst.
Själva presidentvalet äger rum den 18 mars 2027 vid FIFA-kongressen i Rabat i Marocko.
Infantino har fortfarande ett starkt utgångsläge. Men efter två raka omval utan motkandidat ställs han nu inför möjligheten att behöva försvara sin position i en verklig internationell maktkamp.
För Tashima räcker det inte att få Europa bakom sig. Han måste också övertyga tillräckligt många förbund i andra världsdelar om att FIFA behöver en ny president.
