EKWALL: Var SHL:s krisbrev författat av Putin själv?
Vad är det för fel på hockeyfolket?
Först flatheten från förbundet i frågan om Rysslands intåg i hockey-VM.
Och sen SHL:s brev till sina egna klubbar, där de tystar och idiotförklarar spelarna – som om det var Putin själv som författat det.
Idrottens internationella skiljedomstol (CAS) har gett Ryssland rätt att delta i ishockey-VM och beslutet är förstås obegripligt, för det finns ingenting som har förändrats sen den dagen ryska trupper stöveltrampade in mot Kiev för att ta över Ukraina med full aggression.
Det var inte svårt för hockeyförbund i Finland, Norge och Danmark att omgående säga nej till att delta i ett VM med Ryssland som motståndare, ett VM som dessutom Ukraina är kvalificerat för.
Det svenska hockeyförbundet däremot slog en enorm knut på sig själv och hackade fram något om att ”vi är nog med ändå, för vi bestämmer inte, vi vill inte bråka och vill helst inte tycka någonting för en spade behöver inte alltid vara en spade”
Duktig idiot, äta mask.
Först när andra förbund, sponsorer och etablissemanget sa ifrån – då valde hockeyförbundet att rätta sig in i ledet, lite snyggt i smyg, så att förhoppningsvis ingen skulle fråga vad de egentligen tyckte.
”Det var inte viktigt för oss att vara först”, förklarade Anders Larsson, förbundets ordförande.
Men uppenbarligen viktigt att vara sist. Och feg.
Sen trampade SHL in i debatten och uppmanade alla sina klubbar och spelare att agera lite som de gör i Nordkorea; säg inget, tyck inget och får ni frågor svara som vi tycker blir bäst.
Eller, som det står ordagrant i brevet:
”Undvik att svara på frågor från media i så lång utsträckning som möjligt.”
SHL är Sveriges största och mest kommersiella idrottsorganisation. En liga som lever på uppmärksamhet, medieexponering, tv-avtal, sponsorer och publikt intresse.
Och när en av de mest kontroversiella frågorna inom internationell idrott dyker upp är budskapet till spelarna:
Ni är lite för dumma i huvudet för att vi tycker att ni ska ha en åsikt.
Säg bara som vanligt att det viktigaste är att åka skridskor och ha folk framför mål.
(De där två meningarna var alltså inte på riktigt, men ni fattar)
SHL har till och med varit vänliga nog att formulera färdiga svar.
Vad tycker du om att möta ryska spelare?
”Jag har inget att tillägga utan hänvisar till Svenska Ishockeyförbundet och SHL som äger frågan.”
Kan du tänka dig att bojkotta en landslagsuttagning?
”Jag hänvisar till SHL och SIF i den här frågan.”
Och om journalisten, den där besvärliga typen, skulle få för sig att ställa en följdfråga?
”Jag har inget ytterligare att kommentera.”
Fantastiskt.
Det kan vara det sjukaste jag har läst i ett försök att ”mediaträna” vuxna människor.
Blir SHL:s nästa steg att skicka ut pappfigurer av spelarna till intervjuzonerna. Då slipper man ju helt risken att någon råkar säga något som inte är godkänt av kommunikationsavdelningen.
När Aftonbladet avslöjar utskicket kommer förklaringen att det var lite klumpigt uttryckt.
Lite klumpigt?
Det är en rätt imponerande omskrivning av ett dokument vars hela innehåll går ut på att spelarna helst ska hålla käften.
Jag förstår mycket väl att SHL vill hjälpa klubbar och spelare att hantera svåra frågor. Det finns unga hockeyspelare som kanske inte känner sig bekväma med att diskutera Ryssland, kriget i Ukraina eller internationell idrottspolitik.
Det är fullt rimligt.
Ingen spelare ska tvingas att uttala sig om något han eller hon inte vill diskutera. Men det är en avgrundsdjup skillnad mellan att erbjuda stöd och att rekommendera tystnad.
Och vem på SHL tror att media kommer att ringa runt till 17-åringar och ställa frågor om Ryssland i VM?
Visst, det går att göra sig lustig över ishockeyspelares intellekt och att jag ibland undrar om vissa spelare kan spika fast hjälmen. Men det är lite väl magstarkt att göra som SHL och idiotförklara alla.
Som om svenska ligans elitspelare inte vore smarta nog att svara på frågor annat än med ”goddag, yxskaft”.
För när blev det ligans uppgift att bestämma hur spelarna ska uttrycka sig i frågor som också handlar om deras egna värderingar?
En spelare kanske tycker att Ryssland absolut inte ska tillåtas delta i internationella mästerskap så länge kriget pågår.
En annan kanske tycker att ryska idrottare inte ska straffas för den ryska regimens handlingar. En tredje kanske inte har någon uppfattning alls.
Alla måste rimligen ha rätt att säga precis det, för det är deras åsikter.
Inte SHL:s
Det mest absurda är att SHL själv har en tydlig hållning i Rysslandsfrågan. Organisationen kan alltså uttrycka sin uppfattning offentligt, men rekommenderar spelarna att hänvisa tillbaka till organisationen i stället för att formulera sina egna.
Vilken märklig syn på människor.
Vi lever dessutom i en idrottsvärld där det ständigt talas om värdegrunder, civilkurage, allas lika värde och vikten av att våga stå upp för det man tror på. Idrottare förväntas vara förebilder. De ska ta ansvar, visa mod och engagera sig i samhället.
Men tydligen inte när frågorna blir för besvärliga för SHL:s kommunikationsstrateger.
Då är det bättre att hålla käften.
Och visst, SHL kan hävda att det bara handlar om rekommendationer. Att spelarna naturligtvis får säga vad de vill.
Men om en ligaorganisation skickar ut färdiga svar till sina klubbar och samtidigt uppmanar spelarna att undvika medierna, då behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att förstå vilket budskap som skickas.
Det handlar också om en större och alltmer besvärande utveckling inom elitidrotten.
Kommunikationsavdelningarna växer. Budskapen slipas. Riskerna ska minimeras. Allting ska vara kontrollerat, förutsägbart och helst fullständigt befriat från spontana åsikter.
Sen vill de gärna att spelarna ska vara personliga i SoMe och förebilder i klubbarnas marknadsföring. Men när en journalist ställer en fråga som faktiskt betyder något ska de plötsligt förvandlas till lydiga pressmeddelanden på två ben.
Det känns mest lite sorgligt.
För idrottens styrka ligger ju också i människorna bakom resultaten. I deras tankar, känslor, engagemang och ibland obekväma åsikter.
Att tysta de rösterna är inte bara klumpigt, det är skrämmande.
