Hockeysupportrar kräver Anders Larssons avgång – ifrågasätter hans roll i IIHF
Hockeysupporterunionen kräver att Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson avgår. Trots Sveriges beslut att vägra möta Ryssland i internationella mästerskap anser organisationen att han har agerat för sent och inte tillräckligt tydligt. Kritiken gäller också uppgifter om Larssons agerande inom det internationella ishockeyförbundet IIHF.
Hockeysupporterunionen (HSU), som samlar supporterföreningar från SHL och Hockeyallsvenskan, offentliggjorde sitt avgångskrav på tisdagskvällen den 3 november.
Kravet kom samma dag som Svenska Ishockeyförbundet meddelade att svenska landslag inte kommer att spela mot Ryssland, även om länderna ställs mot varandra i ett världsmästerskap.
För supporterunionen räcker inte det beskedet. Organisationen anser att Larsson borde ha markerat betydligt tidigare och ifrågasätter vad han faktiskt gjort för att motverka Rysslands återkomst inom IIHF.
HSU hårda kritik: Förtroendet är förbrukat
En central del av supporterunionens kritik gäller att Sverige dröjde med ett tydligt besked samtidigt som flera andra nationer redan hade markerat mot ryskt deltagande.
Finland, Norge och Danmark hade meddelat att deras landslag inte skulle spela mot Ryssland. Även Lettland hade tagit tydlig ställning.
I sitt uttalande från tisdagskvällen riktar HSU skarp kritik mot Larssons ledarskap och menar att hans agerande har skadat förtroendet för honom som företrädare för svensk ishockey.
”Förtroendet är förbrukat”, skriver supporterunionen.
Uttalandet avslutas med ett direkt krav:
”Det är dags att avgå.”
Kritiken handlar inte enbart om tidpunkten för Sveriges beslut. HSU ifrågasätter också hur Larsson har agerat i diskussionerna inom IIHF.
Organisationen hänvisar bland annat till uppgifter från Finland om att han inte skulle ha motsatt sig ryskt deltagande under en sluten diskussion och omröstning.
Det finns dock inget offentligt verifierat protokoll som visar hur Larsson personligen röstade i den frågan. Uppgiften kan därför inte slås fast som ett faktum.
Sverige saknades i Lettlands uttalande
Supporterunionen pekar också på ett uttalande från Lettlands ishockeyförbund den 3 november.
Där beskriver det lettiska förbundet hur man samarbetat med Finland, Norge och Danmark för att nå en gemensam hållning i Rysslandsfrågan.
Sverige finns inte med bland de namngivna förbunden.
Det framgår av Lettlands officiella kommuniké, men innebär inte nödvändigtvis att Sverige stått utanför alla internationella diskussioner.
Svenska Ishockeyförbundet har tvärtom uppgett att man fört samtal med andra länder och arbetat för att samordna sin hållning.
Frågan är därför inte bara varför Sverige lämnade sitt besked senare än grannländerna, utan också hur aktivt förbundet faktiskt arbetat för sin linje inom IIHF.
Anders Larsson försvarar förbundets agerande
Svenska Ishockeyförbundet presenterade sitt officiella beslut den 3 november.
Efter ett beslut i förbundsstyrelsen står det klart att svenska landslag inte ska spela mot Ryssland i internationella mästerskap så länge den nuvarande situationen består.
Sverige tänker däremot inte bojkotta ett helt världsmästerskap bara för att Ryssland deltar. Om Tre Kronor ställs mot Ryssland är beskedet att Sverige ska avstå från just den matchen.
Anders Larsson har förklarat att förbundet ville analysera konsekvenserna och förankra beslutet i samtal med andra länder.
I Svenska Ishockeyförbundets pressmeddelande den 3 november försvarade han att Sverige inte var först med att presentera sin hållning:
”Det var inte viktigt för oss att vara först ut.”
Larsson framhöll att Sverige under en längre tid motsatt sig ryskt deltagande och att den grundläggande inställningen inte hade förändrats.
Förbundet beskriver alltså tisdagens beslut som ett förtydligande av en redan etablerad hållning, inte som en ändrad uppfattning om Rysslands rätt att delta.
Det är samtidigt just förbundets tidigare agerande som supporterunionen ifrågasätter.
Vad gjorde Larsson egentligen inom IIHF?
Den 30 oktober kom idrottens skiljedomstol Cas med ett beslut som öppnar för ryskt deltagande i fem internationella ishockeymästerskap under 2027.
IIHF har självt uttryckt missnöje med avgörandet och hänvisat till de säkerhetsproblem som fortfarande finns.
Det internationella förbundet har därmed inte på eget initiativ gett Ryssland ett okomplicerat klartecken att återvända.
Men Cas beslut har väckt frågor om hur IIHF ska genomföra återkomsten och vilken hållning de enskilda styrelseledamöterna har haft.
Radiosporten rapporterade den 4 november om uppgifter i finländska medier att IIHF styrelse är splittrad i Rysslandsfrågan.
Larsson har i sina kommentarer till Sveriges Radio bekräftat att det finns olika synsätt inom det internationella förbundet och betonat vikten av att respektera dessa.
Det säger däremot inte hur han själv agerade vid en eventuell omröstning efter Cas beslut.
Här återstår en viktig skillnad mellan vad som är känt och vad som påstås. Svenska Ishockeyförbundet säger att Sverige konsekvent har motsatt sig ryskt deltagande. Samtidigt har det inte presenterats någon offentlig redovisning av Larssons agerande vid varje enskild diskussion inom IIHF.
Något särskilt offentligt svar från Larsson på Hockeysupporterunionens avgångskrav har heller inte framkommit under onsdagsförmiddagen.
Så utses Svenska Ishockeyförbundets ordförande
Anders Larsson omvaldes till förbundsordförande den 14 juni 2025. Hans nuvarande mandatperiod sträcker sig till 2027, då nästa ordinarie ordförandeval ska hållas.
Det är Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte som väljer ordföranden.
Distriktsförbunden har tillsammans en klar majoritet av rösterna, medan klubbarna i SHL och SDHL har egna röstpotter.
Enligt förbundets stadgar, reviderade i juni 2025, fördelas rösterna så här:
| Röstberättigade | Antal röster |
|---|---|
| Distriktsförbunden | 191 |
| SHL-föreningarna | 28 |
| SDHL-föreningarna | 20 |
| Totalt | 239 |
Hockeyallsvenskan har ingen egen separat röstpott motsvarande SHL. Hockeysupporterunionen har inte heller någon direkt rösträtt som organisation.
Det betyder att supportrarna inte själva kan rösta bort Larsson, oavsett hur omfattande missnöjet blir.
Däremot kan supporterföreningarna försöka påverka sina klubbar och distriktsförbund att driva frågan vidare inom svensk ishockey.
Kan Anders Larsson avsättas före 2027?
Svenska Ishockeyförbundets stadgar medger att ett extra förbundsmöte hålls.
Förbundsstyrelsen kan själv kalla till ett sådant möte. En revisor kan också begära det.
Om initiativet kommer från de röstberättigade organisationerna krävs stöd från organisationer som tillsammans representerar minst två tredjedelar av rösterna, samtidigt som minst en tredjedel av distriktsförbunden måste stå bakom begäran.
Med dagens röstfördelning innebär det stöd från organisationer som tillsammans har minst 160 av de 239 rösterna.
Om en giltig begäran lämnas in ska förbundsstyrelsen utfärda kallelse inom 14 dagar. Mötet ska därefter hållas inom två månader efter kallelsen.
Det betyder däremot inte att 160 röster är vad som krävs för att avsätta ordföranden. Siffran gäller möjligheten att tvinga fram ett extra förbundsmöte.
Stadgarna beskriver inte uttryckligen någon särskild procedur för att avsätta en sittande ordförande i förtid. Hur ett sådant beslut skulle kunna fattas behöver därför prövas separat.
Den tydligaste vägen till ett omedelbart ordförandebyte är att Larsson själv väljer att lämna uppdraget.
Alternativet är att hans kritiker organiserar ett tillräckligt brett stöd inom svensk ishockey för att utmana hans ställning. Nästa ordinarie möjlighet till ett ordförandebyte kommer vid förbundsmötet 2027.
Larssons uppdrag inom IIHF är en separat fråga
Anders Larsson är inte enbart ordförande i Svenska Ishockeyförbundet.
Han sitter också i IIHF styrelse, Council, där han har ett internationellt mandat för perioden 2026–2030.
Det är två skilda uppdrag.
Om Larsson skulle lämna posten som svensk förbundsordförande innebär det därför inte automatiskt att han också förlorar sin plats inom IIHF.
Det är en viktig skillnad eftersom delar av supporterunionens kritik just gäller hans internationella agerande.
Även om en förändring skulle ske inom Svenska Ishockeyförbundet kan Larsson alltså fortsätta att ha en roll i de internationella diskussionerna.
Vad betyder konflikten inför hockey-VM 2027?
Nästa års herr-VM är planerat att spelas i Tyskland i maj 2027.
Sverige ska enligt den ursprungliga gruppindelningen spela i Mannheim mot Finland, Schweiz, Tyskland, Lettland, Österrike, Slovenien och Ukraina.
Ryssland finns inte med bland lagen i Sveriges ursprungliga VM-grupp.
Det finns därmed ännu ingen fastställd match mellan Sverige och Ryssland som Tre Kronor måste ta ställning till.
Cas beslut har samtidigt skapat osäkerhet kring mästerskapets upplägg. IIHF behöver hantera hur ett eventuellt ryskt deltagande ska genomföras, bland annat i förhållande till redan fastställda grupper och spelscheman.
Även Tysklands värdskap har blivit en del av diskussionen.
Det tyska ishockeyförbundet har varnat för säkerhetsmässiga, politiska och ekonomiska konsekvenser. Möjligheten att lämna tillbaka arrangemanget har diskuterats, men något sådant beslut har ännu inte fattats.
Osäkerheten kring hockey-VM 2027 och arrangemanget i Tyskland handlar därför om mer än vilka lag som till slut får delta.
Ett förändrat VM kan påverka Sveriges väg genom turneringen
Om Ryssland förs in i mästerskapet kan det bli nödvändigt att ändra gruppindelningen eller andra delar av tävlingsupplägget.
Det påverkar vilka motståndare Sverige kan få och hur vägen mot ett eventuellt slutspel ser ut.
För den som jämför ishockeyodds är det en viktig skillnad mot en turnering där både deltagare och spelschema redan är fastställda.
Samma osäkerhet gäller inför nästa års VM. Tidigare jämförelser och guider om odds på hockey-VM kan inte utan vidare föras över till 2027 när det ännu är oklart hur mästerskapet ska spelas. Den befintliga VM-guiden gäller 2026 års turnering.
Först när IIHF har presenterat ett definitivt upplägg går det att bedöma vilka sportsliga förutsättningar som faktiskt gäller för Tre Kronor.
Sverige kan tvingas lämna walk over
Det svenska beskedet om att vägra möta Ryssland gäller även om länderna skulle ställas mot varandra i slutspelet.
Det betyder att Tre Kronor kan hamna i en situation där laget måste avstå från en kvartsfinal eller en annan avgörande match.
Vilka disciplinära följder ett sådant beslut skulle få är ännu inte slutligt klarlagt.
Svenska Ishockeyförbundet har alltså tagit ställning i själva principfrågan, men de praktiska konsekvenserna kan bli betydligt svårare om Sverige faktiskt ställs mot Ryssland.
Larsson kan fortfarande vara ordförande under VM
Det finns också en tidsmässig komplikation i Hockeysupporterunionens avgångskrav.
Hockey-VM 2027 spelas i maj. Nästa ordinarie ordförandeval i Svenska Ishockeyförbundet ska enligt den vanliga valordningen hållas i juni samma år.
Om Larsson inte avgår eller ersätts i förtid kommer han därför fortfarande att vara svensk förbundsordförande när mästerskapet avgörs.
Det innebär att han också kan få ansvaret att hantera konsekvenserna om Sverige faktiskt vägrar spela en VM-match.
Hockeysupporterunionen har tydligt förklarat att man inte längre har förtroende för honom. Däremot har inget formellt initiativ för att avsätta Larsson ännu redovisats.
Framför allt återstår också frågan om vad som faktiskt hände bakom stängda dörrar inom IIHF.
Så länge det saknas en tydlig redovisning av Larssons agerande lär den delen av kritiken inte försvinna enbart för att Svenska Ishockeyförbundet nu har meddelat att Tre Kronor vägrar möta Ryssland.
