Linköpings ekonomiska kris: Helber varnar – boksluten visar en annan bild
Linköping HC ligger sist i SHL och den tidigare klubbdirektören Mike Helber varnar för konsekvenserna av en nedflyttning. Enligt Helber har klubben gått omkring 40 miljoner kronor back på åtta år. Men en genomgång av årsredovisningarna visar en betydligt mindre sammanlagd förlust. Samtidigt är det ekonomiska läget bekymmersamt. I det senaste bokslutet hade LHC bara omkring 400 000 kronor i marginal till elitlicensens kapitalkrav.
Helber larmar om 40 miljoner i förluster
Det är i podcasten All In Hockey, som publicerades på torsdagskvällen den 22 oktober, som Mike Helber tar upp Linköpings ekonomiska problem. Den tidigare klubbdirektören uppger att verksamheten gått omkring 40 miljoner kronor back under de senaste åtta åren och varnar för vad som kan hända om klubben förlorar sin SHL-plats.
Varningen kommer efter ännu en tung säsongsinledning. Linköping ligger sist i SHL med nio poäng efter tio spelade matcher och har en lång rad svaga säsonger bakom sig. Klubben har spelat fyra slutspelsmatcher under de senaste åtta säsongerna, trots en verksamhet med betydande ekonomiska resurser.
Men hur dålig har ekonomin egentligen varit?
En genomgång av de senaste åtta säsongernas redovisade koncernresultat, med utgångspunkt i EY årliga ekonomiska analyser av SHL och Linköpings egna årsredovisningar, ger inte stöd för att klubben gjort en sammanlagd nettoförlust på 40 miljoner kronor. Summerar man resultaten från 2018/19 till och med 2025/26 landar underskottet på ungefär nio miljoner kronor.
Det betyder inte nödvändigtvis att Helbers beräkning är fel. Han kan utgå från ett annat resultatmått eller underskott som täckts genom exempelvis externa tillskott. Det går däremot inte att likställa hans uppgift med summan av klubbens redovisade årsresultat.
Åtta säsonger – så har Linköpings ekonomi utvecklats
LHC ekonomiska resultat har varierat kraftigt. Säsongen 2020/21 redovisades en förlust på över sju miljoner kronor. Därefter förbättrades resultaten, och under tre säsonger i följd gick klubben med vinst. Den positiva utvecklingen bröts i bokslutet för 2025/26.
| Säsong | Årets resultat |
|---|---|
| 2018/19 | -2,05 miljoner |
| 2019/20 | -1,64 miljoner |
| 2020/21 | -7,27 miljoner |
| 2021/22 | -1,01 miljoner |
| 2022/23 | +0,58 miljoner |
| 2023/24 | +5,49 miljoner |
| 2024/25 | +0,91 miljoner |
| 2025/26 | -3,98 miljoner |
| Totalt | Cirka -9 miljoner |
Källor: EY årliga ekonomiska analyser av SHL-klubbarnas årsredovisningar för säsongerna 2018/19–2025/26 samt Linköping HC publicerade bokslut. Beloppen avser koncernens redovisade årsresultat efter bokslutsdispositioner och skatt.
Siffrorna ger en mer nyanserad bild än att Linköping skulle ha förlorat stora pengar varje år. Men de visar också hur svårt klubben haft att bygga upp ett ekonomiskt överskott över tid.
Det är särskilt problematiskt när man väger in de sportsliga resultaten. Linköping har under större delen av perioden tillhört den nedre delen av SHL-tabellen, samtidigt som verksamheten haft kostnader som krävt en stor och stabil intäktsbas.
Senaste bokslutet visar växande kostnader
Det verkligt bekymmersamma i Linköpings ekonomi framgår tydligare av årsredovisningen för 2025/26. I EYekonomiska genomgång av SHL-klubbarna för samma säsong, där Linköping behandlas på sidorna 52–53, framgår hur kostnaderna ökat snabbare än intäkterna.
Klubbens intäkter ökade från 161,5 till 168,3 miljoner kronor. Trots det försämrades resultatet kraftigt. Rörelsekostnaderna steg nämligen från 162,2 till 176,4 miljoner kronor, vilket innebar att kostnadsökningen blev betydligt större än intäktsökningen.
En stor del av förändringen återfinns i personalkostnaderna. Enligt EY sammanställning ökade dessa från 101,6 till 113,9 miljoner kronor, alltså med drygt tolv miljoner på ett år.
I samband med presentationen av årsredovisningen har Linköping HC själv pekat på förändringar i spelartruppen och ledarstaben, skador och behovet av tillfälliga lösningar som förklaringar till de ökade kostnaderna. Det är kostnader som till stor del kan kopplas till försöken att förbättra de sportsliga resultaten.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt slutade på omkring minus 8,8 miljoner kronor. Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisades en förlust på knappt fyra miljoner. Båda siffrorna framgår av det ekonomiska underlaget, men avser olika resultatmått.
Även kassaflödet försämrades. Av LHC årsredovisning för 2025/26 framgår att likvida medel minskade från 16,2 till 6,3 miljoner kronor och att kassaflödet från den löpande verksamheten var negativt med nio miljoner.
Det egna kapitalet sjönk samtidigt från 12,8 till 8,8 miljoner kronor, enligt EY genomgång.
Bara 400 000 kronor över elitlicensens kapitalkrav
Det finns ytterligare en siffra som illustrerar hur små marginalerna blivit.
För elitlicensen krävs ett eget kapital motsvarande minst fem procent av klubbens totala intäkter. Med Linköpings omsättning på 168,3 miljoner kronor motsvarade det ett krav på cirka 8,4 miljoner kronor.
LHC redovisade ett eget kapital på ungefär 8,8 miljoner. Klubben uppfyllde alltså kravet, men den beräknade marginalen var bara omkring 400 000 kronor. Beräkningen bygger på EY redovisade siffror för intäkter och eget kapital samt Svenska Ishockeyförbundets kapitalkrav för elitlicensen.
Soliditeten var samtidigt nere på två procent, enligt EY rapport. Det innebär att det egna kapitalet utgör en mycket liten del av klubbens totala tillgångar.
En ytterligare förlust skulle därför snabbt kunna skapa nya problem. Linköping behöver inte bara förbättra resultaten på isen utan också återställa de ekonomiska marginalerna.
Fyra slutspelsmatcher på åtta säsonger
Sett över samma åttaårsperiod blir de sportsliga problemen ännu tydligare än de ekonomiska.
Linköping har slutat på elfte eller tolfte plats under sju av de åtta senaste SHL-säsongerna. Det enda undantaget kom 2023/24, då laget blev sexa och tog sig direkt till kvartsfinal.
Där tog säsongen slut efter fyra raka förluster mot Skellefteå.
| Säsong | Placering i SHL |
|---|---|
| 2018/19 | 12 |
| 2019/20 | 11 |
| 2020/21 | 12 |
| 2021/22 | 11 |
| 2022/23 | 12 |
| 2023/24 | 6 |
| 2024/25 | 12 |
| 2025/26 | 11 |
Linköping har alltså bara vid ett enda tillfälle under perioden lyckats ta sig till SM-slutspelet.
Kontrasten mellan kostnader och resultat är påtaglig. Under 2025/26 uppgick klubbens totala rörelsekostnader till ungefär 2,8 miljoner kronor per inspelad SHL-poäng. Uppgiften kommer från EY ekonomiska rapport, där Linköpings kostnader ställs i relation till lagets 64 inspelade poäng. Säsongen dessförinnan tog LHC 69 poäng.
Det är inget mått på hur mycket varje spelad poäng faktiskt kostar i spelarersättningar, eftersom hela verksamhetens kostnader ingår. Men det visar hur stora utgifter LHC haft utan att få motsvarande resultat i tabellen.
Under den pågående säsongen har problemen fortsatt. Efter tio matcher ligger Linköping sist med nio poäng och målskillnaden -15. Flera konkurrenter har spelat fler matcher, men starten har inte gett den sportsliga förändring klubben behöver.
Det är fortfarande tidigt på säsongen. Den långa raden av svaga tabellplaceringar gör ändå den aktuella situationen bekymmersam. I TVmatchens SHL-oddsguide går det att följa hur lagen värderas under säsongen, även om spelbolagens bedömningar inte förändrar de ekonomiska problem som Linköping måste hantera.
LHC drar ned på spelarbudgeten
Den ekonomiska utvecklingen har också tvingat klubbledningen att förändra arbetet inför 2026/27.
Klubbdirektören Carl-Johan Stålhammar har beskrivit spelarbudgeten för föregående säsong som en av de större i SHL. Inför den här säsongen har ambitionen i stället varit att lägga sig någonstans i mitten av ligan.
Någon säkerställd exakt spelarbudget i kronor finns inte i det granskade underlaget. Den totala personalkostnaden på 113,9 miljoner kronor som EY redovisar ska inte heller förväxlas med spelarbudgeten, eftersom den omfattar fler anställda och andra personalkostnader.
Utöver en mer återhållsam spelarbudget har klubben arbetat med organisatoriska besparingar, ökad kommersiell försäljning och fortsatt ekonomisk planering utan att räkna med slutspelsintäkter.
Klubben har också förändrat den sportsliga organisationen. Under tränaren Anders ”Ante” Karlsson har man försökt bygga ett mer strukturerat lag med mindre fokus på stora stjärnnamn.
Utmaningen är att besparingarna ska genomföras samtidigt som laget behöver bättre resultat för att undvika ytterligare en säsong i botten.
Tidigare har Linköping enligt Hockeysveriges rapportering dessutom fått omfattande ekonomiska bidrag från externa finansiärer. Summor på omkring 40 miljoner kronor totalt har nämnts i samband med olika spelarsatsningar. Det är dock en separat uppgift och ska inte förväxlas med de förluster Helber beskriver.
En nedflyttning kan få mycket stora ekonomiska konsekvenser
Det är här Mike Helbers varning blir särskilt relevant.
Linköping har byggt sin verksamhet på intäkterna från spel i SHL. En nedflyttning skulle förändra de ekonomiska förutsättningarna på flera områden, framför allt genom kraftigt minskade centrala ersättningar.
Enligt klubbens årsredovisning för 2025/26 redovisade LHC cirka 52,1 miljoner kronor i centrala rättighetsintäkter från SHL. Det motsvarade ungefär 31 procent av klubbens totala intäkter.
Som jämförelse har de centrala ligabidragen i Hockeyallsvenskan legat runt fem miljoner kronor per klubb och år, enligt uppgifter om ligans rättighetsersättningar. Det nya TV-avtalet som presenterades under 2026 väntas ge minst motsvarande nivå.
Skillnaden mellan divisionernas centrala ersättningar är därmed i storleksordningen 47 miljoner kronor årligen, beräknat utifrån LHC redovisade SHL-intäkter och den rapporterade ersättningsnivån i Hockeyallsvenskan.
Det betyder inte att Linköping automatiskt skulle förlora exakt den summan vid en nedflyttning. Eventuella övergångsersättningar, förändrade sponsoravtal, biljettintäkter och kostnadsanpassningar måste vägas in.
Men jämförelsen visar storleken på den ekonomiska omställning som skulle krävas.
En klubb med 168 miljoner kronor i omsättning och ett eget kapital på knappt nio miljoner skulle snabbt behöva anpassa sina kostnader till en annan ekonomisk verklighet. Spelartruppen, organisationen och den kommersiella verksamheten skulle påverkas.
En nedflyttning innebär heller ingen garanti för ett snabbt avancemang tillbaka. Hockeyallsvenskan är en konkurrensutsatt serie där flera klubbar har ambitioner att ta steget upp. Hur lagen värderas inför kampen om SHL-platserna går att följa i vår oddsguide för Hockeyallsvenskan.
För Linköping skulle ett misslyckat försök att återvända direkt kunna innebära ytterligare en säsong med betydligt lägre centrala intäkter, samtidigt som klubben behöver en tillräckligt stark spelartrupp för att kunna konkurrera om uppflyttning.
Linköpings stora problem är sambandet mellan ekonomi och resultat
Helbers uttalanden sätter fingret på ett problem som varit synligt under flera år. Linköping har haft en stor verksamhet och periodvis satsat betydande resurser på spelartruppen, men bara nått slutspel en gång på åtta säsonger.
Årsredovisningarna visar inte någon sammanlagd nettoförlust på 40 miljoner kronor under perioden. De visar däremot en klubb som haft svårt att skapa varaktiga ekonomiska överskott och som under senaste säsongen åter fick se kostnaderna springa ifrån intäkterna.
Den sportsliga och ekonomiska utvecklingen hänger ihop. Uteblivna slutspel begränsar intäktsmöjligheterna, medan förändringar i spelartrupp och ledarstab kan göra försöken att förbättra resultaten dyra.
Nu är utrymmet för nya misstag litet. En kostsam förstärkning av laget skulle kunna försämra ekonomin ytterligare, samtidigt som svaga sportsliga resultat ökar risken för just den nedflyttning som klubben knappast har ekonomiska marginaler att hantera.
Det är den avvägningen Linköping måste göra under resten av SHL-säsongen.
