Experten inför VM-finalen: ”Jag är så otroligt tudelad”
21:00 i morgon är det dags för årets VM-final.
Spanien tar sig an Argentina i en match som på förhand spås bli en taktisk batalj.
– Jag tror att det kommer att bli en final för finsmakarna, säger Marcelo Fernandez till TVmatchen.
I morgon smäller det, VM-final mellan Spanien och Argentina på MetLife Stadium.
De två senaste VM:en, i Ryssland och Qatar bjöd på två riktiga målfester till finaler. 4–2 till Frankrike i Ryssland och senast i Qatar slutade matchen 3–3 mellan Argentina och Frankrike och straffsparkar krävdes för att skilja lagen åt den gången.
Huruvida vi kommer att bjudas på en ny målfest denna gång återstår att se, experten och tränaren Marcelo Fernandez är dock säker på vad han tror att vi kommer att få se imorgon.
– Jag tror att det kommer att bli en final för finsmakarna. Kollar vi kulturella aspekter här i Sverige så gillar vi fotboll med fart och tempo, lite Premier League-aktig. Jag tror mer att det blir en medelhavsmatch, med sydamerikanska inspel givetvis eftersom att Argentina är med. Alltså att det kanske är lite lägre tempo och mycket mer kontroll på matchen än att det blir det här fram och tillbaka, som det kanske hade kunnat bli i en finalmatch mellan England och Frankrike, där båda kanske livnär sig lite mer på en snabbare och direkt fotboll. De ingredienserna kommer att finnas med i den här finalen också, men i en betydligt mindre skala än om de hade varit de andra två lagen, säger han till TVmatchen.
Ifall matchbilden blir som Fernandez förväntar sig så ser han även vem som kommer att gynnas mest av det.
– Det här mer och kontroll och dylikt, då måste jag säga Spanien. Sättet som de utmanövrerar Frankrike är ju jätteimponerade, men sen återigen så måste jag trycka lite på den kulturella aspekten. Jag vet inte om du kommer ihåg Barcelona mellan 2008 och 2012 under Pep Guardiola. I slutet av den eran så tyckte ju folk att det var tråkigt att titta på Barcelona för att det gick för långsamt, det gick i sidled, men hela tiden så har du ju ett motsattsförhållande, de spelar på ett sätt men motståndarna väljer att göra på ett sätt och då måste de göra något annat. Det finns väl en risk att det blir något liknande med Spanien, att folk inte uppskattar det, men när jag är i Spanien och tittar eller tittar hemma på de spanska sportprogrammen så älskar ju de verkligen det här, att knacka ner, det metodiska. Så det är verkligen en kulturell skillnad vad för fotboll som man uppskattar och vad som är bra fotboll.
– Semifinalen mellan Spanien och Frankrike, där är det ju ändå bäddat för Frankrikes kontringsspel, men de får ju aldrig riktigt grepp om dem. Ibland är det för att de pressade med en spelare för lite när de ska gå högt och då är Spanien tillräckligt skickliga. Sen tycker jag att en av nyckelfaktorerna är ytterbackarnas positionering i Spaniens speluppbyggnad, att de inte är höga och breda för att öppna upp ytor, utan att de är ganska låga och centrerade. Cucurella och Porro står i nästan samma linje som Rodri så de har en struktur med två plus tre vilket gör att de har jättebra kontringsskydd, båda för att kunna vinna tillbaka bollen, men också för att kunna gå i en direkt återerövring, så Spanien, med det sagt, favoriter, för hur många comebacks har Argentina i sig. De har haft Egypten, England nu senast, Kap Verde var också väldigt tufft.
”Det skulle jag säga är det absolut viktigaste”
Den gemensamma bilden inför morgondagens final är att Spanien kommer att bli tvåfaldiga världsmästare, snarare än att Argentina försvarar sitt VM-guld. Medan Spanien har vuxit igenom hela turneringen och i stort sett imponerat mer och mer för varje match så har Argentina haft en betydligt kämpigare väg till den här finalen och vid flera tillfällen har man varit illa ute.
För att Argentina ska bli det första landet sedan 1962 att försvara ett VM-guld kommer ytterligare en ordentligt kraftsamling och krigarinsats att krävas, det är samtidigt det som talar för Argentina, för är det något de argentinska spelarna visat under mästerskapet så är det hur mycket de brinner för sitt landslag.
– Det som talar för de här spelarna, det är landets… om jag ska bli lite poetisk av mig så är det landets socioekonomiska status. Om du tar de spanska spelarna, välkammade, kommer från akademier, sen ska jag inte säga att de kommer från välbärgade områden för det vet jag inte, men det är tidigt skolade och har ändå familjer som har det bra, det är inte så att de kämpar för att klara månaden, det är många som har haft det bra under sin uppväxt utan att det varit något lyx.
– Tar du de argentinska spelarna, det är spelare som har fått flytta hemifrån i tidig ålder, kanske föräldrar som varit skilda, mammor eller pappor som behövt jobba 20 timmar om dygnet, att man har fått kämpa. Förstår du vad jag är ut efter? Det är något annat, den tröjan är någonting annat. Det är lite viktigare för de sydamerikanska spelarna att man kommer till Europa och kan livnära en släkt, inte en familj, en släkt. Att man behöver ta mamma och pappa från ”El Barrio” till att få leva bra ställt. Att de har de emotionella banden till landslaget och allt vad det betyder, det skulle jag säga är det absolut viktigaste.
Fernandez fortsätter sedan med en annan viktig faktor, som nog betyder väldigt mycket för alla argentinska spelare, men även för fansen:
– Sen har du ju naturligtvis att det är Leo Messis sista dans, att de spelar för honom, att de spelar för sin stora idol. När de värmer upp springer de efter honom, när de spelar rondo och han slår bort en passning så är det spelaren som slår passningen till Messi som går in i rondon för att det var en dålig passning. Det är lite liknande som det var 1986 när spelarna spelade för Diego Armando Maradona. Det är lite lustigt också, för tittar man på spelarna och narrativet runt spelarna, Lisandro Martinez är en skitspelare enligt många, ”Cuti” Romero, honom kan man inte ha i ett lag, han har slutat på 17:e plats med Tottenham två år i rad. Högerbacken, Nahuel Molina är inte ens ordinarie i Atletico Madrid, reservspelaren till honom spelar i River Plate. Tagliafico, vänsterbacken han spelar väl knappt i Lyon och sen fortsätter du, Leandro Paredes han platser inte i Europa, han är nere i Boca Juniors.
– Det är det som är det intressanta med båda de här lagen, det går att tycka och tänka kring individerna, men de i en lagkontext är jättebra och det är någonstans där vi landar att de här är de två bästa lagen, det behöver inte vara de bästa individerna för de kan vi kanske komma överens om att de finns i Frankrike, eller i England för några. Men de bästa lagen, där tränarna fått ihop den bästa startelvan, slutelvan, träningsspelarna, de som får ihop det vardagliga utan att gnälla. Det är de som har gått längst, de bästa lagen, inte de bästa spelarna och det tycker jag är intressant för i slutet av dagen är det laget som ska vinna, inte individerna. Sen vill jag lyfta igen det kulturella och det argentinska socioekonomiska, spelare som kommer från utsatta områden, från ”barrios”, där det är bananskal ibland. De har åkt flera mil för att komma in i ett lag eller en akademi, det är spelare som har fått nej från olika instanser och sen tar sig den långa vägen. Ett exempel är målvakten ”Dibu” Martinez, vilken väg har inte han gått för att vara den målvakten han är. Eller som intervjun med Lautaro Martinez efter senaste matchen, han står med gråten i halsen och tackar sin mamma för allting hon har gjort. Det är Argentina och det är de som de har, de är därför den tröjan är lite viktigare än för akademispelare från tidig ålder i europiska länder. Det gäller inte för alla spelare, men i ett lite större sammanhang så tror jag att det är en jätteviktig faktor.
Avslutningsvis, hur tror du att matchen kommer att sluta?
– Vet du, jag är så otroligt tudelad, både vad gäller vilka jag vill ska vinna och vilka jag tror kommer att vinna. Någonstans landar jag i att om Argentina vinner det här, då är det de bästa landslaget genom tiderna. Då har de vunnit två Copa America och två VM, det är inget annat landslag som har gjort det. Sen har du det brasilianska landslaget som vann tre VM-guld 58, 62 och 70. Sen tror jag att Spanien kommer att vinna förr eller senare om de inte skulle vinna nu. De kommer att vinna EM igen eller VM, för de har en så otroligt bra generation, men jag vet inte, jag vågar inte lägga ut det, säger han med ett skratt och fortsätter:
– Jag kan unna Messi det, men jag kan också unna Spanjorerna det. Ur ett chilenskt perspektiv, ett sydamerikansk perspektiv så hoppas jag såklart på mina sydamerikanska bröder, jag har inte något agg mot dem, men eftersom att jag semestrar mycket i Spanien och det är som mitt andra hemland så hoppas jag på dem också. Jag känner att jag kommer att vara en vinnare oavsett, avslutar Fernandez.
Morgondagens VM-final sparkar igång vid 21:00.
