SHL-rättigheter efter 2030: TV4 favorit när miljarderna ska fördelas
SHL har inlett förhandlingarna om de TV-rättigheter som ska gälla från säsongen 2030/31. Enligt Sportbladets uppgifter ligger TV4 bäst till för att få fortsätta sända svensk hockey, men flera andra mediebolag kan ge sig in i kampen. Det handlar om ett avtal värt omkring fem miljarder kronor, med stor betydelse för både SHL-klubbarnas ekonomi och de svenska TV-tittarna.
SHL har öppnat förhandlingarna om nästa TV-avtal
Den 1 oktober bekräftade SHL att ett formellt anbudsförfarande har inletts för medierättigheterna från och med säsongen 2030/31. Därmed har arbetet med att sälja rättigheterna till Sveriges högsta ishockeyliga påbörjats, trots att det nuvarande avtalet löper i ytterligare fyra säsonger.
TV4 har haft rättigheterna till SHL sedan 2007 och säkrade 2020 en förlängning fram till 2030. Den nuvarande avtalsperioden omfattar säsongerna 2024/25 till och med 2029/30.
Enligt tidigare medieuppgifter är avtalet värt omkring fem miljarder kronor över sex år. Det motsvarar drygt 830 miljoner kronor per säsong och gör rättigheterna till en av de stora affärerna inom svensk idrott.
Nu ska nästa avtal förhandlas fram, och enligt Sportbladets avslöjande den 17 oktober är TV4 favorit att få fortsätta.
SHL har bekräftat att anbudsförfarandet har startat, men har inte offentliggjort vilka mediebolag som deltar eller vilka belopp som diskuteras. Uppgifterna om favoritställning, avtalslängd och möjliga ersättningsnivåer kommer från Sportbladets källor.
Därför är TV4 favorit att behålla SHL
TV4 har ett betydande försprång gentemot eventuella utmanare. Bolaget har byggt upp sin hockeyverksamhet under nästan två decennier, med studiosändningar, kommentatorer, experter och en etablerad publik som är van vid att följa SHL genom TV4 kanaler och streamingtjänst.
Den etablerade verksamheten har ett värde även för SHL. Att fortsätta med samma rättighetsinnehavare innebär att ligan kan behålla en välkänd plattform och en fungerande organisation för produktion och distribution av matcherna.
TV4 har dessutom förstärkt sin position inom svensk hockey. Under våren 2026 förlängde bolaget rättigheterna till HockeyAllsvenskan med ytterligare fyra säsonger, fram till 2030.
Det gör TV4 till en aktör med stark förankring i både SHL och den näst högsta serien.
Sportbladets källor beskriver också relationen mellan TV4 och SHL som mycket god. Enligt en uppgiftslämnare skulle en konkurrent behöva erbjuda betydligt mer pengar för att TV4 inte ska få fortsätta.
Det är en bedömning från en anonym källa, inte ett officiellt krav från SHL. Någon vinnare är ännu inte utsedd.
Viaplay, Disney+ och HBO Max kan utmana
Även om TV4 betraktas som favorit finns det andra mediebolag med både erfarenhet av sporträttigheter och intresse för ishockey.
Viaplay är en tänkbar utmanare. Bolaget var enligt tidigare medieuppgifter intresserat av SHL-rättigheterna när det föregående avtalet förhandlades och har en etablerad position inom hockey genom sina NHL-sändningar. Under 2026 förlängdes NHL-avtalet fram till 2031.
Warner Bros. Discovery, med HBO Max som streamingplattform, är en annan möjlig aktör. Koncernen har omfattande erfarenhet av internationella sporträttigheter, däribland OS.
En ny möjlighet är Disney+, som under 2026 har stärkt sin position på den svenska sportmarknaden. Tjänsten har säkrat ett omfattande paket med exklusiva NHL-matcher i Sverige och Finland och kommer från säsongen 2027/28 även att visa europeisk klubbfotboll.
Det visar att konkurrensen om stora sporträttigheter förändras. SHL behöver inte nödvändigtvis välja mellan samma aktörer som vid föregående förhandling.
Det finns däremot inga bekräftade uppgifter om att Viaplay, Disney+ eller Warner Bros. Discovery faktiskt har lämnat anbud på SHL. De är tänkbara konkurrenter utifrån sina befintliga rättigheter och sin verksamhet, inte offentliggjorda budgivare.
Nästa TV-avtal kan bli värt 5,5 miljarder kronor
Den ekonomiska frågan är central. Enligt Sportbladets uppgifter diskuteras ett nytt avtal som kan löpa över fem eller sex år.
Tidningens källor gör olika bedömningar av värdet. Vissa tror på en ersättning omkring dagens nivå, medan andra ser möjligheter till en höjning på ungefär tio procent. Det finns även bedömningar om att värdet kan bli något lägre.
Om man utgår från det tidigare rapporterade avtalsvärdet på fem miljarder kronor skulle en höjning med tio procent innebära totalt 5,5 miljarder kronor över sex säsonger.
Det motsvarar närmare 917 miljoner kronor om året, jämfört med drygt 833 miljoner med dagens uppskattade nivå.
Ett sexårsavtal med tio procent lägre ersättning skulle i stället vara värt cirka 4,5 miljarder kronor, eller 750 miljoner per säsong.
Beräkningarna illustrerar skillnaderna mellan tänkbara utfall. De ska inte förväxlas med faktiska anbud eller en offentlig värdering från SHL.
Avtalets längd kommer dessutom att påverka totalsumman. Ett femårsavtal kan vara mindre värt totalt men ändå ge samma eller högre årlig ersättning än ett avtal som löper över sex säsonger.
För SHL blir det därför viktigt att jämföra vad olika erbjudanden innebär per säsong, men också hur ersättningen kan förändras under avtalsperioden.
Inflationen och klubbarnas stigande kostnader gör frågan särskilt betydelsefull. Ett nytt avtal som ger samma årliga ersättning som tidigare kan i praktiken innebära att klubbarnas ekonomiska utrymme minskar.
TV-pengarna står för en stor del av klubbarnas ekonomi
För SHL-klubbarna handlar förhandlingarna om betydligt mer än vem som visar matcherna.
De centrala rättighetsersättningarna utgör en av grundpelarna i klubbarnas ekonomi. Enligt EY senaste genomgång av svensk elithockey, publicerad i september 2026, uppgick SHL-klubbarnas sammanlagda rättighetsersättningar under säsongen 2025/26 till 740,5 miljoner kronor.
Det motsvarade ungefär 28 procent av klubbarnas totala nettoomsättning.
SHL-klubbarnas ekonomi 2025/26
| Ekonomisk post | Belopp |
|---|---|
| Samlad nettoomsättning | 2 677 miljoner kr |
| Rättighetsersättningar | 740,5 miljoner kr |
| Entréintäkter | 637 miljoner kr |
| Totala kostnader | 2 683 miljoner kr |
| Samlat rörelseresultat | -6 miljoner kr |
| Rättighetsersättningarnas andel av omsättningen | Cirka 28 % |
Det är viktigt att skilja mellan rättighetsersättningarna i klubbarnas bokslut och det rapporterade värdet på TV-avtalet.
De 740,5 miljonerna omfattar klubbarnas bokförda ersättningar från centrala rättigheter, där även andra kommersiella rättigheter än själva TV-sändningarna ingår. De fem miljarderna avser däremot det uppskattade värdet på medieavtalet under flera år.
Siffrorna kan alltså inte jämföras direkt eller användas för att räkna ut exakt hur stor del av TV-bolagets betalning som går till klubbarna.
Det står ändå klart hur viktiga de centrala intäkterna är.
Rättighetsersättningarna översteg de sammanlagda biljettintäkterna under 2025/26. De ökade dessutom med omkring 30 miljoner kronor jämfört med föregående säsong.
Trots det gick SHL-klubbarna tillsammans med ett mindre rörelseunderskott. Sex av de 14 klubbarna redovisade ett negativt rörelseresultat.
Det visar att även stora centrala intäkter snabbt kan förbrukas av kostnader för spelartrupper, personal, arenor och den övriga verksamheten.
Ett sämre avtal skulle slå olika hårt
Sportbladet uppger att rättighetsersättningarna för vissa klubbar motsvarar upp till 40 procent av omsättningen.
För en förening med så stor andel centrala intäkter blir ett försämrat TV-avtal särskilt kännbart. Även en relativt begränsad minskning kan påverka möjligheterna att behålla spelare, förstärka organisationen eller göra långsiktiga investeringar.
Klubbar med större publikintäkter och omfattande sponsorverksamhet kan ha bättre förutsättningar att hantera en nedgång.
Som jämförelse skulle en minskning med tio procent av dagens samlade rättighetsersättningar motsvara ungefär 74 miljoner kronor mindre per säsong för SHL-klubbarna tillsammans.
Det är ett räkneexempel, inte en prognos för nästa avtal. Hur en förändring faktiskt slår beror på både rättigheternas innehåll och hur intäkterna fördelas mellan föreningarna.
Ett långsiktigt och ekonomiskt stabilt avtal gör också klubbarnas budgetarbete mer förutsägbart. De kan planera verksamheten flera år framåt med bättre kunskap om en betydande del av sina framtida intäkter.
Runt SHL finns samtidigt en bredare kommersiell marknad, med allt från sponsring och arenareklam till intresset för SHL-odds. Dessa intressen bidrar till ligans attraktionskraft, men ska inte blandas ihop med de rättighetsintäkter som klubbarna redovisar.
Vad händer för TV-tittarna efter 2030?
Även för publiken kan nästa TV-avtal få stor betydelse.
I dag är TV4 Play den centrala plattformen för SHL. Samtliga matcher ingår i paketet Sport Hockey, som i oktober 2026 marknadsförs från 599 kronor i månaden. Den billigare nivån Sport, från 349 kronor i månaden, innehåller en utvald SHL-match per vecka.
Vilka abonnemang, priser och sändningsformer som kommer att gälla från hösten 2030 är ännu inte bestämt.
Det finns flera möjliga utfall.
| Möjligt TV-avtal | Vad det kan betyda för tittarna |
|---|---|
| TV4 behåller SHL | Matcherna kan fortsätta på TV4 Play och TV4 kanaler, med stor kontinuitet för publiken. |
| Viaplay tar över | SHL kan flytta till Viaplays tjänster och få andra abonnemang och kanalpaket. |
| Disney+ eller HBO Max tar över | Matcherna kan få en ny streamingplattform och ingå i andra sportpaket. |
| Rättigheterna delas | Matcher kan fördelas mellan flera tjänster, vilket kan kräva flera abonnemang. |
Tabellen beskriver tänkbara alternativ. SHL har inte meddelat att rättigheterna ska delas upp eller att någon annan aktör kommer att ta över.
En viktig fråga blir om samtliga matcher i grundserien och slutspelet även i framtiden kan ses hos en och samma aktör.
För den som följer sitt lag genom hela säsongen är det en avgörande skillnad mellan att behöva ett abonnemang och att behöva två eller flera.
NHL är redan ett aktuellt exempel på hur rättigheter kan fördelas. Viaplay har förlängt sitt NHL-avtal fram till 2031 samtidigt som Disney+ från säsongen 2026/27 visar ett stort antal exklusiva NHL-matcher.
Konkurrensen gäller inte bara vilken kanal som får en viss liga. SHL ska också hävda sig i ett bredare hockeyutbud där tittarna kan välja mellan svensk klubbhockey, NHL och andra internationella tävlingar.
För tittarna är det framför allt priset, tillgängligheten och hur många matcher som visas som kommer att avgöra om nästa avtal innebär en förbättring.
Att en rättighetsköpare betalar mer för SHL behöver inte automatiskt betyda dyrare abonnemang. Bolagens intäkter kan även komma från reklam, samarbeten och försäljning av större sportpaket.
Men ett högre rättighetspris ökar kraven på att sändningarna ska bli en ekonomiskt framgångsrik affär.
När kan SHL presentera nästa TV-avtal?
Trots att det nuvarande avtalet löper till och med säsongen 2029/30 kan beskedet om framtiden komma långt tidigare.
Enligt Sportbladet tror en källa att ett beslut kan vara klart redan i början av 2027.
SHL har däremot inte offentliggjort någon slutlig tidplan för anbudsförfarandet. Det finns därför inget bekräftat datum för när ett nytt avtal ska vara färdigförhandlat och undertecknat.
Att processen startat drygt fyra år innan de nya rättigheterna ska börja gälla ger både ligan och intresserade mediebolag möjlighet att planera långsiktigt.
För SHL-klubbarna betyder ett tidigt besked att de får större säkerhet kring en av sina viktigaste intäktskällor. För mediebolagen handlar det om möjligheten att bygga ett långsiktigt sportutbud och förbereda investeringar i sändningar och abonnemang.
TV4 går in i förhandlingarna med ett tydligt försprång, men det är först när SHL har valt rättighetsinnehavare och ett nytt avtal har undertecknats som ligans TV-framtid efter 2030 är avgjord.
