Vacchi inför Tour de France: ”Pogacar är den stora favoriten”
När sommarvärmen ligger tung över Sverige finns det ett ljud som förknippas mer med cykelsporten än något annat för de svenska tv-tittarna: Roberto Vacchis röst. Inför årets upplaga av världens största cykeltävling har vi pratat med den legendariske kommentatorn om vad man ska hålla koll på. Här hittar du vår stora guide till Tour de France 2026.
Det är bara ett drygt dygn till den stora starten av Touren går av stapel i Barcelona. Roberto Vacchi är mitt i de sista, intensiva, förberedelserna inför tre veckor av total cykelhysteri och så fort samtalet kommer igång om Frankrikes landsvägar och de stundande 330 milen tänds den där välkända gnistan i Vacchis röst.
– Det ska bli enormt kul att komma igång. Vi får se hur det slutar den här gången, säger Vacchi.
Årets rutt har diskuterats flitigt i cykelkretsar och för ett otränat öga kan banprofilen se något annorlunda ut. Roberto Vacchi har redan hunnit analysera kurvorna, stigningarna och de taktiska fällorna.
– Om man tittar ordentligt så ser bansträckningen, vid en första anblick, kanske inte stenhård ut. Men cyklisterna kommer ju att se till att det blir tufft ändå, såklart. Det gäller att vara med direkt från start och lagtempot är viktigt, även om det kanske inte blir några jättestora tidsmarginaler där, säger han.
Redan under den första helgen kastas cyklisterna in i hetluften med första dagens lagtempo, en tuff avslutning av etapp 2 följt av en tidig bergsetapp i Pyrenéerna redan på måndagen. En bansträckning som har höjt på ett och annat ögonbryn. Men Vacchi tonar ner dramatiken något kring den tidiga etappen över bergen till Frankrike.
– Om man ska vara ärlig är det en ganska snäll etapp. Även om det är målgång där uppe är det inte de värsta bergen just där. De har en lång stigning som är kategoriserad som en etta mitt i och sen på slutet är det en tvåa och en trea. Jag tror inte på några jättestora tidsavstånd där. Men sen vet man ju att Tadej Pogacar är väldigt offensiv och säkert kommer att sätta fart. Frågan för de andra är: ska man vänta på honom eller ska man försöka någonting sjäv. De flesta fokuserar nog på att inte förlora tid där, snarare än att vinna tid.
Giganternas kamp och det franska fenomenet
Det går inte att prata om Tour de France utan att landa i den duell som har definierat sporten de senaste åren. Slovenen Tadej Pogacar mot danske Jonas Vingegaard. Men i år menar Vacchi att förutsättningarna är annorlunda. Pogacar kliver in med en monstruös form medan osäkerheten kring utmanarna är större.
– Om inget oförutsett händer är Pogacar den stora favoriten, det är bara att konstatera. Vingegaard är jättebra, men det man fick se på Giro d’Italia räcker nog inte mot Pogacar, enligt min bedömning. Man såg att han var lite sliten ibland och det är ju rejäla berg så det är inte så konstigt. Men i min bok är Pogacar den självklara ettan.
Bakom de två giganterna finns det ett namn som får cykelgalna fransoser att sätta croissanten i halsen: Paul Seixas.
– Han är 19 år, snart 20, och väldigt oprövad i de här sammanhangen, men han har gjort fina prestationer under året, säger Vacchi.
Pressen på den unge fransmannen är dock brutal i ett land som har suktat efter en inhemsk Tour de France-vinnare i decennier.
– Det kanske kan bli lite för mycket, säger Vacchi och fortsätter: Häromdagen täckte han hela framsidan på tidningen L’Équipe i Frankrike och då pågår det ändå ett fotbolls-VM samtidigt. Det är en otroligt hård press på honom, men vi har längtat efter en sådan här kille. Det är drygt 40 år sedan Frankrike vann senast. Det var Bernard Hinault 1985, alltså 41 år sedan nu. Det är faktiskt helt otroligt.
Var avgörs touren?
Arrangörerna av Tour de France letar ständigt efter sätt att hålla spänningen vid liv ända in på målsnöret. Historiskt sett har totaltävlingen ibland varit avgjord långt innan cyklisterna når Paris. I år riktas blickarna extra mycket mot dubbeletappen på Alpe d’Huez.
– Man vet ju aldrig, men det är väl klart att det är där nycklarna ligger, analyserar Vacchi. Speciellt den första Alpe d’Huez-etappen skulle jag säga. Den andra är också där, men då kommer de in från andra hållet och den är inte riktigt lika tuff.
Vacchi menar att banprofilen under den sista veckan kan vara till fördel för Jonas Vingegaard, förutsatt att dansken har lyckats pricka formen.
– Det är tre stenhårda etapper efter varandra i slutet. Det är sådana saker som jag tror kan tala för Vingegaard. Man har ofta fått känslan av att han är extremt bra på att återhämta sig, kanske bättre än de andra så det kan bli hans nyckel. Men när vi väl kommer till Alpe d’Huez kan det mycket väl vara så att någon redan leder med så mycket att de bara behöver köra defensivt. Det är jättesvårt att veta.
Skulle det däremot vara jämnt kan årets avslutning bli något utöver det vanliga. Till skillnad från den traditionella paraden mot och in och längs Champs-Élysées, där ledaren skålar i champagne, skulle det i sådant fall bli helt annorlunda.
– Tänk om det är tajt ända fram till slutet. Det är ingen promenadåkning på Champs-Élysées längre utan cyklisterna e ska ut tre gånger från stan och det blir ett helt annat race när de ska ta sig upp för backarna och kullerstenen i Montmartre. Då blir det riktigt spännande även sista dagen, säger Vacchi.
Etapperna att hålla utkik efter
För den som slår sig ner i soffan framför HBO Max sändningar under de tre veckorna finns det vissa dagar som bör ringas in med penna i kalendern. För Vacchi handlar det om en balans mellan de episka bergsmassiven och de mer svårlästa mellanetapperna.
– Bergsetapperna är såklart fantastiska. Alpe d’Huez gillar jag skarpt. Den har en helt speciell karaktär med sina 21 serpentinsvängar. Det är stenhårt alldeles i början och sen blir det något lättare under den andra halvan. Men jag gillar faktiskt mellanetapperna också. Det blir ofta en låsning på etapper där det är för mycket berg. Då kör alla väldigt defensivt och så kommer attackerna först de sista tre-fyra kilometerna. Då sitter man där i 200 kilometer och bara väntar på att det ska hända något, säger han.
Vacchi ger även beröm till arrangörerna för hur de har designat årets spurtetapper, något han tyckte saknades under vårens Giro d’Italia.
– Här har de balanserat mycket bättre. De har gett spurtarna fler ärliga chanser. På Girot kom det ofta en backe precis på slutet där lagen med klättrande spurtare körde som fan för att hänga av de renodlade spurtarna. Det blev lite enformigt, men nu får vi den där härliga, nerviga anspänningen inför klungspurterna där ingenting avgörs förrän precis på slutet.
Kommentatorns roll: ”Viktigt att bjuda in de nya tittarna”
För den oinvigde tittaren kan det verka bisarrt att en cyklist cyklar ner till lagbilen, stoppar åtta vattenflaskor innanför tröjan och sedan sliter i vinddraget för att hjälpa en lagkamrat att vinna medan han själv slutar på 80:e plats. Så hur ska man tänka om man sätter sig och tittar på Tour de France för första gången?
– Det absolut viktigaste är att lyssna på vad kommentatorn säger, förklarar Vacchi. Det är jättesvårt att bara titta på bilderna och bilda sig en uppfattning om vad som händer om man inte har koll. Varför ligger det där laget längst fram och drar i vinden nu? Vad gör han med alla flaskor? Där har vi som kommentatorer en jätteviktig roll.
Han drar en parallell till världens största sport.
– Hur många är det egentligen som tittar på fotbolls-VM nu och har total koll på exakt allt experterna pratar om? Det är nog ett stort flertal som inte har det. Men i fotboll ska bollen bara i mål och det är enkelt att förstå grunden. I cykel är det en taktisk uppbyggnad på ett helt annat sätt. Det som händer dag ett, två eller tre kanske är en del av en strategi som först bär frukt på den fjärde dagen, säger Vacchi.
Vacchi har också en annan del av treveckorsloppen som han tycker man ska njuta extra mycket av.
– Det som är så fint med cykling är ju själva arenan. Det är det som är det häftiga, särskilt med dessa treveckorslopp. Vi får se och uppleva så otroligt mycket av länderna och kulturerna runt omkring. Jag får väldigt mycket frågor från tittarna under sändningarna och det tycker jag är fantastiskt roligt. Det ger en bild av var nivån ligger. Alla kan inte allt och det kommer nya tittare varje år och det är mitt jobb att bjuda in dem i samtalet, säger han.
Skandinaviska hopp och framtidens stjärnor
Innan Roberto Vacchi återgår till förberedelserna skickar han med ett sista experttips till de svenska tittarna. Utöver Pogacar, Vingegaard och det franska stjärnskottet Seixas finns det ett skandinaviskt namn man absolut inte får missa.
– Tobias Halland Johannessen, säger Vacchi.
Som om det inte vore nog med en norsk hockeysuccé och en Haaland som leder Norge långt i fotboll-VM så är norsk cykelsport på frammarsch på ett sätt som vi inte sett tidigare.
– Han kör för det norska laget Uno-X som är uppe och utmanar ordentligt nu. Han blev sexa totalt förra året och det är det bästa norska resultatet i ett treveckorslopp i cykelhistorien. Det kan man knappt tro med tanke på hur extremt mycket duktiga cyklister Norge har fått fram genom åren, men det är ett faktum. Det ska bli väldigt intressant att se om han kan ta ytterligare ett steg i år och kanske blanda sig i topp fem, avslutar Vacchi.
På lördag klockan 17:00 rullar cyklisterna iväg från Sagrada Familia i Barcelona. 330 mil ska klaras av innan Tour de France 2026 är över. Så nu är det bara slå på tv:n, luta sig tillbaka i soffan och låta Roberto Vacchi guida dig genom hela Frankrike. Det finns trots allt få saker som är bättre.
Vill du läsa mer om Tour de France, om etapperna och favoriterna så finns vår guide till Tour de France 2026 här.
