Onsdagsblogg
Tänk vad mycket saker man ska trassla med hela tiden för egentligen vill man ju bara sitta och blogga, eller hur? Det tycker jag känns som en vettig sammanfattning en onsdagseftermiddag som denna. Men det ena behöver väl kanske inte utesluta det andra, vad vet jag.
Veckans två 500-turneringar pågår, men 500, jag tycker nog det är rimligt att man väntar åtminstone till torsdagen, kanske till och med fredagen innan man kör några texter inför matcherna. Så det så. Bra nivå den här veckan dock tycker jag hittills. Och visst står sig de här inomhusstudsmattorna de spelar på fortfarande. Spelet blir på ett sätt väldigt underhållande skulle jag säga.
Men det tänkte jag att vi skiter i nu.
Jag tycker vi har två ämnen att behandla.
Det första, Wawrinka har slutat. Han förlorade mot Lehecka i första omgången i Basel, och det var hans sista tävlingsmatch det.
41 år gammal, Wawrinka. Ska man hålla på så länge? Jag tycker inte han borde gjort det, för det var rätt många år här på slutet då han faktiskt inte var nära någon nivå, och det var många år sen det kändes som att han hade chansen att komma tillbaka dit han ska vara så att säga. Det gör ju inget att spela lite längre, men på något sätt så blir det att folk minns det på slutet, och det är inte till Wawrinkas fördel det. För man måste komma ihåg hur otroligt bra han ändå var.
Han blev aldrig bättre rankad än plats tre i världen, vilket med dagens mått framstår som helt obegripligt. Tänk om Wawrinka varit 10 år yngre. Visst hade han haft det tufft mot Sinner och Alcaraz men när de nu inte spelar så hade han varit en rimlig världsetta. På många sätt mer rimlig än Zverev skulle jag säga.
16 titlar, också väldigt lite skulle jag säga sett till hur bra han en gång var men samma sak där, det fanns ju en del spelare som stod i vägen för honom.
Vad nu det spelar för roll. Han fick dålig utdelning rankingmässigt. Och han fick dålig utdelning titelmässigt. Men jag tror han tar det, för han fick helt otroligt bra utdelning när det gäller Grand Slam-titlar. Tre stycken, tre olika. Bara Wimbledon saknas. Han var inte bra på gräs. Ändå två kvartsfinaler i Wimbledon. Det får han vara rätt nöjd med sett till hur uselt hans spel passade för gräs.
Fantastisk spelare, jag vet att många gillade honom, han har inte dött, bara slutat. Men en sak dör med honom, visst är det så? Han kommer sannolikt bli den sista riktiga toppspelaren med enhandsbackhand. Värdigt tycker jag, för jag undrar om han inte också är den spelare av dem alla som haft allra bäst enhandsbackhand. Hans backhand var definitivt bättre än Federers och vad finns det för övriga kandidater, Gasquet, typ? Jag vet inte. Jag glömmer säkert vissa men jag tror jag tycker att Wawrinka är den som haft bäst enhandsbackhand av dem alla. Dessutom en väldigt underskattad forehand. Bättre forehand än backhand, tvärtemot vad typ alla säger men så är det, forehand är ett så mycket enklare slag att nästan alla är bättre från den sidan, inklusive Wawrinka. Serven? Rätt bra den också. Varför var han inte ännu bättre då? Ja, det är väl kanske det mest fantastiska med honom. Att han blev så sjukt bra och hade en så enormt bra karriär trots att han genom hela karriären var direkt långsam och ofta lite klumpig. Inte två bra egenskaper om man ska försöka bli bra på tennis.
Wawrinka har slutat, inte dött som sagt. Det låter ofta så på såna här inlägg men han lever nog gott även idag kan man hoppas. Känns det inte som att han kommer tycka det är ganska tråkigt att inte spela tennis ändå? Jag gissar det, utan att veta ett skvatt om det.
Magnus Norman var med Wawrinka under nästan hela karriären. Han lämnade väl Wawrinka där ett tag, men kom sen tillbaka igen och lämnade honom aldrig igen.
Verkar inte ligga på latsidan, Norman. För Wawrinka har inte hunnit kallna…okej, han är ju inte död så han håller nog värmen, kallna som tennisspelare då, innan Norman hoppat på nästa uppdrag. Han ska vara en av tränarna till Sinner från nästa säsong, av allt att döma.
Hur kommer det bli?
Ja men bra, säkert.
Jag tror inte det finns så mycket mer att utveckla med Sinner, och jag tror kanske inte Norman är den tränare som går in och ändrar särskilt mycket. Men vem vet, om det är något där Sinner fortfarande kanske inte är uppe på riktigt hundra procent så är det väl det fysiska, och i någon mån mentala, att vägra vika ner sig. Jag får för mig att Norman kan vara ganska stark där. Jag tror inte han riktigt gillar när man inte kör hela vägen in i kaklet oavsett om man vinner eller förlorar och vem vet, Sinner som ett fysiskt och mentalt monster, ja då får nog Alcaraz jobba lite.
Alcaraz, när ska han skaffa sig en tränare då? Det borde väl hända någon gång kan man tycka. Varför har ingen haft Ferrer som tränare ännu? Det borde han fundera över, Alcaraz.
