EKWALL: Supermammor som Sarah Sjöström ger kvinnor nytt hopp igen
Therese Alshammar banade väg och visade att det var möjligt.
Och nu har Sarah Sjöström satt supermammorna i fokus igen; en graviditet är inte längre slutet på en karriär.
Det är snarare början på något nytt.
När Sarah simmade hem EM-guldet på 100 meter fjärilsim i Eindhoven 2008 var hon 14 år gammal.
Idag är hon 33 år och landade i Stockholm på sin födelsedag med ytterligare glitter i prisskåpet efter guld och brons på 50 meter fjäril respektive frisim i Paris.
Nu har hon tagit ofattbara 98 mästerskapsmedaljer.
Sjöström har flyttat gränserna
Vi visste redan att Sarah Sjöström var kapabel till stordåd i bassängen, för hon är tveklöst unik i väldigt många avseenden som en av de allra största simstjärnorna som världen skådat.
Men de här medaljerna har en kraft som kommer med ytterligare en dimension.
För mindre än ett år sen födde hon sonen Andre i en ambulans utanför Södersjukhuset i Stockholm.
Om vi bortser från traumat att föda sitt första barn under de dramatiska omständigheterna så innebär en graviditet att kvinnor tvingas till ett uppehåll från elitidrott under en längre period.
Men Sarah Sjöström sätter ytterligare ett starkt ljus på kvinnors förmåga och möjlighet att komma tillbaka och fortsätta sin karriär.
Och jag känner att den viktigaste berättelsen bakom Sarah Sjöströms comeback är inte bara att hon vinner medaljer efter att ha blivit mamma – hon flyttar gränsen för hur länge en kvinnlig elitkarriär kan pågå.
Det har gjorts förut, jag vet det, men ju fler stora namn som lyckas, desto större effekt har det på idrottens ibland lite dammiga strukturer.
För inte särskilt längesen tvingades kvinnliga elitidrottare välja mellan barn eller karriär.
En graviditet var det definitiva slutet på en karriär.
Men med Alshammar och Sjöström som levande förebilder kan förbund, klubbar och sponsorer istället förhålla sig till graviditet ungefär som till andra längre avbrott – med ekonomisk trygghet, rehabilitering, barnomsorg och möjlighet att komma tillbaka.
Inte sällan har jag hört hur tjejer som lever på sin idrott våndats inför ett livsavgörande val mellan karriären eller möjligheten att bli mamma.
Väldigt glad att det inte längre är ”konstigt”
Föreställ dig själv, oavsett vad du jobbar med, att du tvingas att göra ett sådant val.
Därför känns den övergripande strukturella effekten i Sarah Sjöströms fall viktigare än någonting annat.
Idag vet vi att en tjej kan gå igenom en graviditet, föda barn och komma tillbaka.
I lika stor utsträckning som efter en (exempelvis) en korsbandskada.
Det handlar inte bara om den fysiska aspekten, där ju flera kvinnor hävdar att de blivit starkare efter barnafödandet, utan också om möjligheten att vara mamma och samtidigt träna och tävla till hundra procent.
Jag är väldigt glad över att det inte längre ses som något ”konstigt”.
Och det handlar inte längre om några få som lyckas ta sig tillbaka till den absoluta toppen efter en graviditet.
Jag nämnde Therese Alshammar som födde sonen Fred 2013 och tre år senare simmade OS i Rio de Janeiro.
Och internationellt finns det flera goda exempel:
Shelly-Ann Fraser-Pryce fråm Jamaica födde sonen Zyon 2017.
Hon kom tillbaka och blev världsmästare på 100 meter 2019, och gjorde sedan om det 2022, 35 år gammal.
Hon sprang dessutom flera av karriärens snabbaste lopp efter graviditeten.
Kenyanskan Faith Kipyegon fick dottern Alyn 2018. Hom VM-silver på 1500 meter redan 2019 och vann sedan OS-guld i Tokyo 2021.
Därefter VM-guld 2022 och dubbla VM-guld 2023 på 1500 och 5000 meter.
Hon har dessutom slagit världsrekord efter att hon blev mamma.
Ett exempel på en idrottare som nått en ännu högre nivå efter graviditeten.
Från simningens värld har vi USA:s Dana Vollmer, som tog tre OS-guld i London 2012, fick sonen Arlen 2015 och gjorde en snabb comeback.
Vid OS i Rio 2016 tog hon tre medaljer: guld på 4×100 medley, silver på 4×100 frisim och brons på 100 fjäril.
En personlig favorit är Fanny Blankers-Koen som hade två barn när hon kom till London-OS 1948 och vann fyra OS-guld – 100 meter, 200 meter, 80 meter häck och 4×100 meter. Hon kallades då, ganska tidstypiskt, för ”The Flying Housewife”.
Hela världen är förstås full av beundransvärda mammor.
Men Sarah Sjöström är bevisligen världens bästa morsa.
I det sammanhanget kan hennes senaste EM-guldet vara det viktigaste någonsin – för alla andra tjejer som drömmer om att bli bäst i världen utan att oroa sig för att bilda familj.
Här läser du allt av Patrick Ekwall på TVmatchen!
