Annons
Annons

FIS nya regler begränsar Sverige och Norge – Johaug varnar för längdskidåkningens framtid

Joakim Forssell
Joakim Forssell Skribent
FIS nya regler begränsar Sverige och Norge – Johaug varnar för längdskidåkningens framtid
Foto: Bildbyrån

Internationella skidförbundet (FIS) inför nya begränsningar för hur många längdåkare varje nation får anmäla till världscupen. Sverige och Norge får normalt ta med högst tolv damer och tolv herrar per tävlingshelg. Förändringen ska ge fler nationer bättre möjligheter att hävda sig, men riskerar samtidigt att slå mot sprint- och distansspecialister. Therese Johaug välkomnar tanken på en bredare internationell konkurrens, samtidigt som hon varnar för längdskidåkningens framtid om utvecklingen inte vänder.

FIS begränsar antalet åkare i världscupen

De nya reglerna gäller från säsongen 2026/27 och innebär att varje nation får anmäla högst dubbelt så många åkare till en världscuphelg som landet har ordinarie startplatser i ett individuellt lopp.

För Sverige och Norge, som båda har sex ordinarie startplatser per kön, innebär det ett tak på tolv damer och tolv herrar under en vanlig världscuphelg. Särskilda extrakvoter kan tillkomma.

Förändringen får framför allt betydelse när tävlingshelgerna innehåller både sprint- och distanslopp. Tidigare har de starkaste nationerna haft större möjligheter att ta med separata grupper av specialister. Nu måste landslagsledningarna i högre grad välja åkare som tillsammans kan täcka hela tävlingsprogrammet.

FIS vill minska de största skidnationernas dominans och skapa utrymme för fler länder i världscupen. Norge har länge haft en särskilt stark ställning på herrsidan, medan Sverige tillhör de främsta nationerna på damsidan.

Annons
Annons

Så fungerar de nya kvoterna

RegelAntal åkare per kön
Ordinarie startplatser i ett individuellt lopp6
Maximalt antal anmälda till en vanlig världscuphelg12
Högsta anmälningsantal för värdnationen18
Maximalt antal startande för värdnationen i ett enskilt lopp10

Siffrorna gäller Sverige och Norge, med förbehåll för särskilda extrakvoter.

Den viktiga skillnaden är att sex åkare normalt får starta i ett individuellt lopp, medan tolv får ingå i truppen för hela tävlingshelgen. En anmäld trupp på tolv åkare innebär alltså inte att samtliga får tävla i samma lopp.

Den som leder den totala världscupen räknas in i nationens anmälningstak. Däremot kan en kvalificerad ledare av kontinentalcupen ge en extra plats utöver begränsningen.

Vid världscuptävlingar på hemmaplan gäller generösare regler. Sverige och Norge får som arrangörsnationer anmäla upp till 18 åkare per kön, även om högst tio får starta i ett enskilt lopp.

Therese Johaug varnar för längdskidåkningens framtid

De nya reglerna har väckt starka reaktioner i Norge. Men Therese Johaugs resonemang skiljer sig från kritiken om att norska åkare får färre möjligheter att tävla.

Under en debatt på Beitostølen den 19 november diskuterade Johaug längdskidåkningens internationella utveckling tillsammans med bland andra Fredrik Aukland och Didrik Tønseth.

Johaug uttryckte oro över vad den norska och svenska dominansen kan innebära för sportens framtid. Om intresset fortsätter att minska i länder som har svårt att konkurrera med de ledande nationerna riskerar det att påverka både publikunderlaget, sponsorintäkterna och längdskidåkningens ekonomiska förutsättningar.

Framför allt handlar det om att behålla intresset i Centraleuropa, där längdskidåkningen konkurrerar med andra vintersporter om både publik och resurser.

Johaugs inställning är därför mer nyanserad än ett rent motstånd mot de nya bestämmelserna. Hon har tvärtom framhållit att minskade nationskvoter kan vara nödvändiga för sportens långsiktiga utveckling, även om det innebär att färre norska åkare får chansen i världscupen.

Här finns en konflikt som FIS behöver hantera. Sverige och Norge vill kunna ställa sina bästa åkare på startlinjen, samtidigt som världscupen är beroende av ett tillräckligt stort internationellt intresse.

Norska åkare kritiserar beslutet

Alla delar inte Johaugs syn på hur problemen ska lösas.

De norska landslagsåkarna Harald Østberg Amundsen och Emil Iversen har reagerat kraftigt på begränsningarna. Även Norges landslagskoordinator Ulf Morten Aune har kritiserat konsekvenserna för åkare som specialiserat sig på en viss disciplin.

Invändningen är att en duktig sprintåkare kan få svårt att ta plats i världscuptruppen om landslaget behöver prioritera åkare som också kan användas i distansloppen.

En specialist som hör till de bästa i landet på sin distans riskerar därmed att bli kvar hemma, inte för att resultaten är för dåliga utan för att den sammanlagda truppen måste rymmas inom FIS nya gränser.

Didrik Tønseth har dessutom ifrågasatt om färre norska deltagare verkligen gör den internationella konkurrensen starkare. Han anser att andra nationer behöver utveckla sin träning och sitt materialarbete snarare än att förlita sig på begränsningar av Norges deltagande.

Den invändningen sätter fingret på regeländringens svaghet. FIS kan bestämma hur många åkare som får delta, men det förändrar inte automatiskt skillnaderna i resurser, träningsmiljöer och sportslig nivå mellan länderna.

Annons
Annons

Så kan Sveriges landslag påverkas

För Sveriges del blir förändringen särskilt intressant på damsidan, där konkurrensen om världscupplatserna är hård.

Landslagsledningen måste nu väga åkarnas individuella resultat mot hur hela truppen ska användas under en tävlingshelg. Det räcker inte alltid att vara en av Sveriges sex bästa sprint- eller distansåkare för att vara säker på en plats.

Ett exempel visar hur reglerna kan påverka uttagningarna.

Om Sverige väljer att ta med sex sprintspecialister och sex distansåkare är den ordinarie anmälningskvoten på tolv åkare redan fylld. För att få med ytterligare en specialist måste någon annan lämna plats, om inte en särskild extrakvot kan användas.

Det kan göra allroundåkare mer attraktiva vid uttagningarna. En åkare som håller hög nivå i både sprint och distans ger landslagsledningen större frihet när samma trupp ska användas i flera tävlingar.

Samtidigt riskerar renodlade specialister att hamna utanför, trots resultat som under tidigare förutsättningar hade kunnat räcka till en världscupplats.

Den svenska säsongspremiären i Bruksvallarna den 20-22 november blir därför ett viktigt underlag inför uttagningen till Ruka. Resultaten ska inte bara visa vilka som är bäst för dagen, utan också hjälpa landslagsledningen att sätta samman en trupp som fungerar inom de nya begränsningarna.

Läs mer om tävlingarna och programmet i vår guide till Bruksvallsloppet 2026.

FIS ändrar även reglerna för bestraffningar och skidbyten

Nationskvoterna är den mest omdiskuterade förändringen, men FIS inför också flera andra regler inför världscupsäsongen.

En nyhet gäller bestraffningar. Tävlingsjuryn får möjlighet att flytta ned en åkare i resultatlistan om åkaren hindrar en konkurrent. Bestraffningen kombineras med ett gult kort och ger juryn ytterligare ett alternativ till diskvalifikation.

Även reglerna för skidbyten i distanslopp förändras. I tävlingar där skidbyten är tillåtna får åkarna själva välja om de vill byta skidor flera gånger eller avstå helt. Däremot får endast ett skidpar finnas i bytesområdet åt gången.

Det kan ge åkarna större taktisk frihet, särskilt i lopp där snöförhållandena förändras eller där valet av skidor får stor betydelse under tävlingens gång.

Dessutom ska tävlingsformatet Heat Mass Start Free användas vid fler tillfällen, bland annat i Davos och under Tour de Ski i Oberstdorf. Där delas åkarna in i heat med masstart i stället för att samtliga tävlar tillsammans.

FIS har även diskuterat ytterligare begränsningar av nationskvoterna inför säsongen 2027/28, men några sådana förändringar är ännu inte beslutade.

Världscuppremiären i Ruka blir första testet

Världscupen inleds i finska Ruka den 27-29 november. Tävlingarna sänds på Viaplay i Sverige.

För de svenska och norska landslagsledningarna blir premiären det första stora provet på hur väl trupperna fungerar inom de nya anmälningsgränserna.

För FIS handlar frågan om betydligt mer än uttagningarna till en enskild tävlingshelg. Förbundet vill skapa en världscup som lockar fler nationer och där längdskidåkningen kan behålla sin internationella attraktionskraft.

Om färre svenska och norska deltagare verkligen leder till jämnare tävlingar återstår däremot att se. De nya reglerna förändrar vilka som får möjlighet att starta, men avståndet till världens bästa skidåkare minskar inte nödvändigtvis för det.

Det är just den svåra avvägningen som präglar debatten inför säsongen. En bredare världscup kan vara viktig för längdskidåkningens framtid, men begränsningarna riskerar samtidigt att stänga ute åkare som har kapacitet att konkurrera i världstoppen.

Allmänt sportintresserad sedan barnsben. Fotboll, ishockey och olympiska spel har alltid varit närvarande, men på senare år har även amerikansk fotboll och cykel tagit en stor plats. Är utbildad journalist och har skrivit om sport i drygt 15 år.