Ny transferstudie: Hammarby före Djurgården och AIK – United tappar miljarder

Lennart Sandahl

Publicerad 17 oktober, 23:05

Hammarby är bäst i Sverige på att skapa ekonomiskt värde genom spelarvärvningar. Det visar en ny undersökning från CIES Football Observatory, där Stockholmsklubben toppar den svenska jämförelsen före Djurgården och AIK. Internationellt är Eintracht Frankfurt och Real Madrid de stora vinnarna, medan Manchester United har tappat motsvarande flera miljarder kronor på sina värvningar.

Hammarby toppar före Djurgården och AIK

CIES Football Observatory har granskat hur mycket ekonomiskt värde fotbollsklubbar runt om i världen har skapat genom spelare som värvats sedan 2022. I den nya undersökningen, som publicerades den 15 oktober, jämförs klubbarnas ursprungliga investeringar med pengarna de fått vid senare försäljningar och de uppskattade marknadsvärdena på spelare som fortfarande finns kvar.

För de svenska klubbarna är Hammarby den stora vinnaren. Klubben har enligt CIES skapat ett sammanlagt mervärde på omkring 894 miljoner kronor genom sina värvningar. Djurgården följer på 704 miljoner och AIK på 659 miljoner kronor.

Hammarbys försprång till Djurgården är därmed 190 miljoner kronor, medan skillnaden till AIK uppgår till 235 miljoner. Mellan Djurgården och AIK skiljer bara 45 miljoner kronor.

Det är stora belopp för allsvenska förhållanden, men siffrorna behöver sättas i sitt sammanhang. CIES mäter inte klubbarnas sammanlagda vinster eller hur mycket pengar de har på banken. Det handlar om hur mycket värde de har skapat genom att värva spelare från andra klubbar.

Att tre Stockholmsklubbar placerar sig högst i Sverige säger en hel del om hur betydelsefulla spelarövergångarna har blivit för den svenska elitfotbollen. Samtliga har genomfört affärer som gett stora ekonomiska tillskott, men vägen dit har sett något olika ut.

Touré och Teah visar hur Hammarby skapat stora värden

Hammarby har under de senaste åren lyckats särskilt väl med att hitta unga spelare på internationella marknader, ge dem speltid i Allsvenskan och sedan sälja dem vidare till större europeiska klubbar.

Bazoumana Touré är det tydligaste exemplet. Den ivorianske yttern värvades 2024 för omkring 440 000 euro. Redan året därpå såldes han till tyska Hoffenheim för omkring tio miljoner euro.

Skillnaden mellan den rapporterade inköpskostnaden och försäljningssumman uppgick alltså till närmare tio miljoner euro, motsvarande över 100 miljoner kronor. Det är före andra kostnader och eventuella avtalsvillkor.

Även Divine Teah blev en mycket lönsam affär. Den liberiske talangen värvades 2024 för omkring 115 000 euro och såldes senare samma år till Slavia Prag för ungefär 3,5 miljoner euro.

Tillsammans illustrerar de två övergångarna Hammarbys sätt att arbeta. Klubben har inte behövt betala stora summor för färdiga spelare utan har kunnat göra relativt begränsade investeringar i talanger vars marknadsvärden sedan ökat kraftigt.

Nathaniel Adjeis övergång till Lorient 2024, värd omkring 5,7 miljoner euro, är ytterligare ett exempel på Hammarbyorganisationens förmåga att utveckla och sälja unga spelare. Hans väg via HTFF gör dock att det inte går att slå fast exakt hur affären har klassificerats i CIES undersökning.

Det är viktigt att skilja sådana dokumenterade spelarövergångar från CIES egna beräkningar. Rapportens öppna sammanställning visar inte exakt hur många miljoner varje spelare bidrar med till Hammarbys totalsumma på 894 miljoner kronor.

Djurgården har tjänat stort på Bergvall och Dahl

Djurgården har en delvis annan profil på sina mest uppmärksammade affärer. Klubben har framför allt lyckats värva unga spelare från svenska och nordiska klubbar och sedan sälja dem vidare till betydligt större ligor.

Lucas Bergvall är det mest framträdande exemplet. Han värvades från Brommapojkarna i december 2022 och såldes till Tottenham 2024 för en rapporterad övergångssumma på omkring 113 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare bonusbetalningar.

Även Samuel Dahl blev en stor affär. Vänsterbacken kom från Örebro SK 2023 och såldes till Roma året därpå. Övergången rapporterades vara värd omkring 50 miljoner kronor, med möjliga bonusar på ytterligare 20 miljoner.

Djurgården har också fortsatt att sälja spelare för stora summor. När August Priske lämnade för Birmingham i januari 2026 beskrev klubben affären som den näst största försäljningen i dess historia. Priske hade värvats från Midtjylland året innan.

Gemensamt för de här övergångarna är att Djurgården relativt snabbt lyckats höja spelarnas internationella attraktionskraft. Bergvall gick vidare till Premier League, Dahl till Serie A och Priske till engelsk fotboll.

Skillnaden mot Hammarbys mest uppmärksammade affärer ligger framför allt i rekryteringen. Djurgården har flera tydliga exempel på spelare som hämtats från klubbar i Norden, medan Hammarby haft stora framgångar med att värva direkt från andra internationella marknader.

AIK rekordaffär med Yohanna

AIK ligger trea i den svenska CIES-jämförelsen, men har under 2026 genomfört en av de största svenska spelarövergångarna på senare år.

Zadok Yohanna värvades från nigerianska Ikon Allah FC under sommaren 2025. I juni 2026 såldes han vidare till Brighton. AIK meddelade att affären väntades ge en positiv nettoresultateffekt på mellan 130 och 170 miljoner kronor.

Den rapporterade bruttoövergångssumman var betydligt högre, omkring 305 miljoner kronor. Skillnaden visar varför det är viktigt att hålla isär vad en köpande klubb betalar och hur mycket säljande klubb faktiskt får behålla och redovisa som resultat.

AIK har haft fler framgångsrika försäljningar under den undersökta perioden. Jonah Kusi-Asare, som kom till klubben inför 2023, såldes till Bayern München i februari 2024. AIK angav då en väntad positiv nettoresultateffekt på mellan 20 och 40 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare ersättning.

Även Rui Modesto, som lämnade för Udinese 2024, gav ett betydande ekonomiskt tillskott.

Yohannaaffären visar framför allt hur snabbt en lyckad rekrytering kan förändra förutsättningarna för en svensk klubb. AIK hann ha spelaren i ungefär ett år innan han såldes för en summa som fick stor betydelse för klubbens ekonomi.

Det finns därmed tydliga likheter mellan de tre Stockholmsklubbarna. Alla har lyckats förvärva spelare och därefter sälja dem dyrare. Skillnaderna ligger snarare i vilka marknader de rekryterat från och hur spelarnas utveckling och försäljningar har sett ut.

Stora transferintäkter kan ge klubbarna bättre möjligheter att förstärka sina trupper, men försäljningarna innebär samtidigt att framträdande spelare försvinner. Hur väl de ersätts påverkar i förlängningen styrkeförhållandena i Allsvenskan.

Så räknar CIES – och därför är siffrorna inte klubbarnas vinster

Det mest avgörande för att förstå undersökningen är att CIES lägger samman två olika typer av värden.

Den första delen gäller spelare som redan har sålts vidare. Där jämförs klubbarnas ursprungliga övergångskostnader med ersättningen de senare fått vid en försäljning.

Den andra delen gäller värvade spelare som fortfarande finns kvar. I de fallen jämför CIES inköpskostnaden med ett uppskattat aktuellt marknadsvärde.

Det innebär att en klubb kan få ett stort positivt resultat utan att ha sålt sina mest värdefulla spelare. På motsvarande sätt kan ett stort negativt värde uppstå om en dyr värvning bedöms vara värd betydligt mindre än vad klubben ursprungligen betalade.

CIES använder en statistisk modell för att uppskatta spelarvärden. Faktorer som spelarnas ålder, prestationer, kontraktstid och internationella erfarenhet påverkar beräkningarna. Undersökningen omfattar värvningar sedan 2022 och exkluderar spelare som klubbarna själva fostrat i sina akademier. Rankningen omfattar dessutom bara klubbar som passerar undersökningens gräns på 50 miljoner euro i sammanlagda köp och försäljningar.

Beräkningarna tar hänsyn till vissa avtalsbundna bonusar och vidareförsäljningsersättningar. Däremot är de inte en fullständig redovisning av löner, agentkostnader, drift, skatter och andra ekonomiska poster.

En värdeökning på 894 miljoner kronor för Hammarby betyder därför varken att klubben har fått in så mycket pengar genom genomförda försäljningar eller att den gjort en motsvarande ekonomisk vinst.

Vad visar klubbarnas verkliga ekonomiska resultat?

Hammarbys redovisning för 2025 ger en konkret bild av skillnaden. Spelarförsäljningarna genererade omkring 304 miljoner kronor brutto och cirka 194 miljoner netto. Klubbens resultat efter skatt uppgick till 85,7 miljoner kronor.

För Djurgården blev koncernens resultat efter skatt samma år cirka 31,6 miljoner kronor, medan de totala intäkterna uppgick till 387,7 miljoner.

AIK rapport för andra kvartalet 2026 visar ännu tydligare hur stor betydelse en enskild försäljning kan få. Transfernettot uppgick till +147,4 miljoner kronor, medan den löpande verksamheten gav ett rörelseresultat på -9,1 miljoner. Det sammanlagda rörelseresultatet blev därmed +138,3 miljoner.

Siffrorna avser olika ekonomiska perioder och kan inte jämföras direkt med CIES fleråriga beräkningar. De visar däremot hur stora spelarövergångar kan vara avgörande för klubbarnas ekonomi, även när den ordinarie verksamheten inte ger samma överskott.

Enligt EY motsvarade spelarförsäljningarna 29 procent av Allsvenskans sammanlagda nettoomsättning på 3,7 miljarder kronor under 2025. Det är en viktig förklaring till varför klubbarna fortsätter att investera i unga spelare med möjlighet att säljas vidare.

För en bredare jämförelse av de enskilda affärerna finns också TVmatchens genomgång av Allsvenskans största transfers.

Frankfurt och Real Madrid bäst i världen – med olika strategier

Internationellt är Eintracht Frankfurt den klubb som skapat störst beräknat transfervärde enligt CIES. Den tyska klubben toppar med ett överskott på 527 miljoner euro, strax före Real Madrid på 526 miljoner.

Det intressanta är hur olika Frankfurt och Real Madrid har byggt upp sina resultat.

Av Frankfurts överskott kommer 293 miljoner euro från spelare som klubben redan har sålt. Ytterligare 234 miljoner utgörs av den beräknade värdeökningen på värvningar som fortfarande tillhör klubben.

Randal Kolo Muani är ett tydligt exempel på den första kategorin. Han anslöt utan övergångssumma 2022 och såldes till Paris Saint-Germain året därpå för rapporterade 95 miljoner euro.

Omar Marmoush kom utan övergångssumma 2023 och såldes till Manchester City 2025 för omkring 75–80 miljoner euro. Frankfurt har också gjort en stor affär med Hugo Ekitiké, som köptes loss från PSG och sedan såldes till Premier League och Liverpool för rapporterade 90 miljoner euro plus möjliga bonusar.

Frankfurt har alltså lyckats med en modell som i grunden liknar Hammarbys, men på en betydligt större ekonomisk nivå. Genom att rekrytera spelare innan deras marknadsvärden når toppen har klubben kunnat sälja dem för mycket stora summor och samtidigt finansiera nya värvningar.

Strategin är särskilt intressant eftersom Frankfurt konkurrerar i Bundesliga, där klubbens förmåga att ersätta sålda spelare är betydelsefull för de fortsatta sportsliga resultaten.

Real Madrid bygger värde i den egna truppen

Real Madrid har nått nästan exakt samma resultat som Frankfurt, men genom ett helt annat upplägg.

Av klubbens beräknade överskott på 526 miljoner euro kommer bara 27 miljoner från redan sålda värvningar. Hela 499 miljoner euro handlar i stället om värdeökningen på spelare som fortfarande tillhör Real Madrid.

Kylian Mbappé är ett av de tydligaste exemplen. Han anslöt från PSG utan övergångssumma 2024 och värderas av CIES till över 160 miljoner euro. Arda Güler, som enligt undersökningen kostade 30 miljoner euro, uppskattas ha ett marknadsvärde på 125 miljoner.

Att en spelare värvas utan övergångssumma betyder förstås inte att han är kostnadsfri för klubben. Löner, signeringsersättningar och andra utgifter måste vägas in när den verkliga ekonomin bedöms.

Real Madrids höga placering bygger framför allt på att klubben har stora beräknade värden kvar i sin spelartrupp. Frankfurt har däremot redan fått betalt för en stor del av sitt värdeskapande.

Det är två olika strategier som båda ger mycket höga resultat i CIES undersökning.

Manchester United har tappat över fyra miljarder kronor

I andra änden av den internationella jämförelsen finns Manchester United.

Den engelska storklubben har enligt CIES ett samlat negativt resultat på 405 miljoner euro, motsvarande ungefär 4,5 miljarder kronor. Av detta kommer 186 miljoner euro från skillnaden mellan inköpskostnader och försäljningsbelopp för spelare som redan lämnat klubben.

Resterande 219 miljoner euro avser värvningar som fortfarande tillhör Manchester United men vars uppskattade marknadsvärden är lägre än deras ursprungliga övergångskostnader.

Antony är ett av de tydligaste exemplen på en dyr affär som inte gav ekonomisk utdelning. Manchester United värvade brasilianaren från Ajax 2022 för 95 miljoner euro, med möjlighet till ytterligare fem miljoner i bonusar.

När han såldes till Real Betis 2025 rapporterades övergångssumman till omkring 25 miljoner euro. Skillnaden mot den ursprungliga garanterade transfersumman var därmed ungefär 70 miljoner euro.

Det vore däremot missvisande att beskriva Uniteds totala negativa värdeförändring som en faktisk bokförd förlust. En betydande del bygger på CIES uppskattningar av vad spelare som fortfarande finns i klubben skulle kunna säljas för.

Manchester United är inte heller den klubb som har det allra sämsta resultatet i hela undersökningen. Saudiarabiens Al-Hilal har ett beräknat underskott på 502 miljoner euro.

Manchester City visar den stora kontrasten

Jämförelsen med Manchester City är särskilt intressant. Medan United ligger på minus 405 miljoner euro har City ett positivt resultat på 447 miljoner.

Skillnaden mellan Manchesterklubbarna uppgår alltså till 852 miljoner euro.

City har både sålt spelare för stora belopp och lyckats behålla betydande värden i truppen. Julián Álvarez, som värvades från River Plate 2022 för rapporterade 14 miljoner pund, såldes till Atlético Madrid 2024 för 75 miljoner euro med möjlighet till ytterligare bonusar.

Erling Haaland är ett annat exempel på hur stora beräknade spelarvärden kan finnas kvar i klubben. Den norske anfallaren värvades 2022 och skrev senare ett långt avtal som sträcker sig till 2034.

CIES jämförelse visar därmed en tydlig ekonomisk skillnad mellan klubbarna under den undersökta perioden. United har betalat stora summor för värvningar som sammantaget tappat i uppskattat transferpris, medan City har lyckats skapa ett betydande positivt värde.

Vad säger undersökningen om de svenska klubbarnas framtid?

För svensk fotboll är den viktigaste slutsatsen att det går att skapa mycket stora ekonomiska värden genom en genomtänkt rekrytering, även med betydligt mindre resurser än de europeiska storklubbarna.

Hammarbys ledning framför Djurgården och AIK visar vilken utdelning investeringarna i unga spelare har gett. Samtidigt har de båda konkurrenterna genomfört affärer som gjort stor skillnad för deras ekonomi.

Den svenska jämförelsen visar dock inte vilken klubb som har bäst ekonomi totalt sett. CIES mäter värdeökning i absoluta belopp, inte avkastning i förhållande till hela spelarbudgeten eller klubbens samlade kostnader.

Det är också skillnad mellan att sälja en spelare med stor vinst och att behålla honom i en trupp där hans marknadsvärde fortsätter att stiga.

Frankfurt och Real Madrid illustrerar just den skillnaden. Den tyska klubben har redan realiserat en stor del av sitt överskott genom försäljningar, medan Real Madrid har merparten av sitt beräknade värde kvar på planen.

För Hammarby, Djurgården och AIK handlar nästa utmaning därför inte bara om att fortsätta hitta spelare som kan säljas dyrt. De behöver också använda inkomsterna till att ersätta dem som lämnar, behålla sin sportsliga konkurrenskraft och bygga en ekonomi som inte är helt beroende av att nästa stora försäljning lyckas.

Lennart Sandahl

Lennart Sandahl är Head of Editorial och således ansvarig för det redaktionella innehållet på TVmatchen. Han har en lång bakgrund inom sportjournalistiken och vurmar lite extra för svensk och italiensk fotboll.