DAHLQUIST: Njut nu, när Potter får oss att må bra
PREMIÄR. TVmatchen är glada att presentera den välkände tv-kommentatorn och experten Jonas Dahlquist som ny krönikör på sajten! I ”Dahlquist på fredagar” får ni Jonas tankar om Allsvenskan, internationell fotboll och lite allt möjligt – varje fredag!
***
Efter regn kommer solsken, tyvärr kommer det också regn efter solsken. De ständiga väderomslagen i fotbollens värld är förstås logiska, och när det danska lågtrycket Jon till slut försvann så har det engelska högtrycket Graham dykt upp och plötsligt så mår alla hur bra som helst.
Det känns som en evighet sen, och när man ser den svenska truppen tjoa och tjimma på lägret i Valencia i november 2026 så är det svårt att förstå hur det kunde vara så mörkt alldeles nyss.
Jag ska försöka att inte låta som en riktigt gubbig pessimist här, men det vore bra om alla verkligen passar på att njuta så mycket som möjligt nu när landslaget är så här härliga. Alla framgångseror tar slut förr eller senare, och när man är mitt inne i en bra period så är det få som letar efter tecken på att det kan vara tuffare väder på väg in.
Det fina med Graham Potter-epoken är att de där mörka molnen inte är synliga än. Vi har ett överflöd av offensiva spelare som både är i ”rätt ålder” och spelar i bra klubbar och ligor. Vi har en lagkapten som upplever en ny vår i Aston Villa och vi har en annan lagkapten som mirakulöst nog verkar kunna vara på väg tillbaka efter en karriärshotande knäskada. Vi har Yasin Ayari.
Vi har till och med tre målvakter som alla är tillräckligt bra redan, men som också bara bör bli bättre de kommande 6-7 åren om de får vara skadefria.
Och som inte detta vore nog så kan Potter dessutom bara i förbifarten hitta två unga genombrottsmän i Genesis Antwi och Alieu Njie, som ser ordentligt spännande ut och – återigen – gör bra saker i riktiga klubbar i riktiga ligor. För bara något år sen fick man en plats i truppen om man kände någon som spelade i slovakiska andraligan.
Det finns ingen evig sommar, tyvärr. Förr eller (förhoppningsvis) senare så lurar det ett regn i horisonten, men här och nu är det sommarlov och shorts i sinnet. Mungiporna pekar uppåt när matchen mot Bosnien-Hercegovina väntar. Jag ska unna mig att njuta av det.
Tre svenskar
Foto: Bildbyrån
Lika delar gulligt, barnsligt och nördigt är det nog att det första jag gör på morgonen numera är att se vad Leo Carlsson hittat på i NHL under natten. 26 poäng på 19 matcher, delad sexa i assistligan och med en genomsvensk star quality levererar han faktiskt enligt den groteska lönen han fick i somras. Få svenska idrottare är mer ”likeable” i nuläget.
Det skulle vara Andreas Almgren i såna fall. Allt han gör blir till guld just nu, om det så bara det är att skåla med resten av restaurangen och ta en shot, som i ett viralt klipp i veckan. Hans genomslag är helt brutalt, och än så länge verkar han orka hålla fast vid att vara ödmjuk och genuint intresserad av allt som händer honom i den här framgångsvågen. En mycket älskvärd idrottare.
Pelle Larsson fortsätter att vara någon att imponeras av. Hans prestationer i NBA ger basketen en sån skjuts i Sverige att inte bara landslaget rycks med, det blir ökad bevakning i media, de säljer ut Avicii Arena utan att blinka och plötsligt är det realistiskt att hoppas på VM-deltagande i Qatar 2027.
Podcast: All In Fotboll – med Jonas Dahlquist och Anders Svensson
Klicka här för att lyssna på podden i Spotify
