OS 2028: Nya kvalgränser väcker ilska – inte ens rekordloppen från Paris räcker

Joakim Forssell Skribent

Uppdaterad 11 november, 11:07 Publicerad 11 november, 12:15

World Athletics har presenterat kvalgränserna till friidrotten vid OS i Los Angeles 2028. Kraven har skärpts i en lång rad grenar och särskilt de nya maratontiderna har väckt starka reaktioner. Ingen av OS-vinnarna från Paris 2024 sprang tillräckligt snabbt för att klara de nya gränserna, trots att båda satte olympiska rekord. Samtidigt finns en svensk löpare som redan uppfyllt ett internationellt kvalkriterium.

De nya gränserna presenterades tisdagen den 10 november och innebär att det blir betydligt svårare att kvalificera sig direkt till OS genom att uppnå ett visst resultat.

På herrarnas maraton krävs exempelvis 2.05.00, jämfört med 2.08.10 inför Paris 2024. Damernas gräns har flyttats från 2.26.50 till 2.22.20.

Även på löparbanan har kraven skärpts. Herrarnas kvalgräns på 1 500 meter är nu 3.30,00, medan damerna måste springa på 3.57,50. På 100 meter krävs 9,93 respektive 10,96 sekunder.

Förändringarna gäller inte bara resultatgränserna. World Athletics har även ändrat hur de olympiska startplatserna ska fördelas mellan aktiva som klarar en kvalgräns och dem som tar sig till OS genom världsrankningen.

Alla kvalgränser till OS 2028 i friidrott

Här är de publicerade resultatgränserna för herrar och damer i Los Angeles 2028.

I gångtävlingarna används ett annat kvalsystem. Distansen vid OS 2028 är halvmaraton och kvalificeringen sker genom resultat vid lag-VM i gång samt världsrankningen.

Utöver de individuella grenarna finns också stafetter och två mixade stafetter på OS-programmet.

Maratongränserna får hård kritik

De kraftigt skärpta maratonkraven har redan blivit omdiskuterade. En av dem som reagerat starkast är belgaren Bashir Abdi, som tog silver vid OS i Paris 2024 och brons i Tokyo 2021.

Enligt Aftonbladet skrev han följande på Instagram efter beskedet:

”Jag tror att alla var riktigt fulla när de bestämde kvalgränsen.”

Reaktionen går att förstå mot bakgrund av resultaten från de senaste olympiska spelen.

Vid OS i Paris vann etiopiern Tamirat Tola herrarnas maraton på 2.06.26. Nederländska Sifan Hassan vann damernas lopp på 2.22.55. Båda segrarna innebar nya olympiska rekord.

Ändå hade ingen av tiderna räckt för att klara de resultatgränser som nu gäller inför Los Angeles.

Tola var alltså 1 minut och 26 sekunder från den nya gränsen, medan Hassan hade behövt springa 35 sekunder snabbare.

Samtidigt finns det en viktig skillnad mellan ett mästerskapslopp och ett maraton där löparna jagar snabba tider. OS avgörs på en bestämd bana, under de väderförhållanden som råder för dagen. I Paris var banan dessutom kuperad, och löparna måste anpassa sig efter både terrängen och konkurrenternas taktik.

Att de olympiska rekordtiderna inte räcker för direktkvalificering betyder därför inte att vinnarna höll för låg nivå. Det visar snarare hur högt de nya tidsgränserna har satts.

Så många klarade kraven under 2026

Kritiken handlar inte enbart om maraton.

Den amerikanske sportjournalisten Rich Perelman har i The Sports Examiner granskat hur många friidrottare som nådde de nya OS-gränserna under säsongen 2026.

På herrarnas 1 500 meter var det endast fem löpare som klarade den nya gränsen 3.30,00. På 10 000 meter nådde ingen herrlöpare ned till 26.48,00.

Även i flera teknikgrenar var antalet mycket lågt. Fyra herrar klarade 2,32 meter i höjdhopp och två nådde 8 650 poäng i tiokamp. På damsidan var det bara en löpare som klarade den nya gränsen på 10 000 meter.

Detta innebär inte att dessa grenar riskerar att stå utan deltagare i Los Angeles. Kvalperioderna har ännu inte ens börjat i de flesta grenar, och den internationella världsrankningen kommer att fylla en stor del av startfälten.

Siffrorna illustrerar däremot hur ovanliga resultaten är, även på internationell elitnivå.

World Athletics ändrar systemet – fler ska kvala genom ranking

Det är inte bara tiderna och höjderna som har förändrats. World Athletics räknar nu med att ungefär 40 procent av deltagarna ska kvalificera sig genom de fastställda resultatgränserna.

Resterande omkring 60 procent ska komma in genom världsrankningen.

Inför Paris 2024 var den tänkta fördelningen 50 procent genom resultatgränser och 50 procent genom ranking.

Det betyder att det nya systemet lägger större vikt vid idrottarnas prestationer över tid. En aktiv som inte når en direktgräns kan ändå kvalificera sig genom att samla tillräckligt bra resultat och rankingpoäng under kvalperioden.

World Athletics motiverar de nya nivåerna med den internationella resultatutvecklingen. Förbundet har analyserat prestationer från VM 2022, 2023 och 2025 samt OS 2024, tillsammans med resultat från tidigare kvalperioder.

För maraton har man dessutom vägt in historiska resultatmönster som visar att löparna under olympiska år ofta presterar snabbare än tidigare säsonger.

Kritiken mot kvalgränserna bör alltså skiljas från frågan om hur många som faktiskt får delta. Resultatkraven är mycket hårda, men det är inte meningen att samtliga deltagare ska behöva klara dem.

Samtidigt innebär den ökade betydelsen av världsrankningen att tävlingsplanering och möjligheten att samla rankingpoäng kan få större betydelse för en OS-satsning.

Andreas Almgren har redan uppfyllt ett OS-kriterium

Den svenska kopplingen till de nya kvalreglerna är särskilt intressant när det gäller Andreas Almgren.

Den 1 november vann svensken New York Marathon på 2.06.01. Det var hans debut på maratondistansen, efter en framgångsrik karriär på bana och kortare landsvägsdistanser.

Tiden är sensationellt stark för en debutant, men den är ändå 1 minut och 1 sekund långsammare än den nya kvalgränsen till OS i Los Angeles.

Trots det har Almgren redan uppfyllt ett internationellt resultatkriterium för OS 2028.

Förklaringen är ett särskilt undantag i maratonkvalet.

De fem främsta löparna i maratonlopp med World Athletics högsta tävlingsklassning, Platinum Label, får under kvalperioden tillgodoräkna sig ett uppfyllt resultatkrav, även om de inte klarar den fastställda tidsgränsen.

New York Marathon har den klassningen och kvalperioden inleddes just den 1 november 2026. Almgrens seger omfattas därmed av bestämmelsen.

Det ger hans första maraton en extra dimension. Redan inför debuten i New York fanns ett stort intresse kring hur hans snabbhet skulle fungera över drygt fyra mil. Med segern visade han att han kunde besegra etablerade maratonspecialister och samtidigt uppfylla ett internationellt OS-kriterium.

Det betyder däremot inte att han redan är uttagen till Los Angeles.

SOK har egna regler för svensk OS-uttagning

Att uppfylla World Athletics kvalkriterier är inte automatiskt samma sak som att bli uttagen till den svenska OS-truppen.

Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, tillämpar också egna uttagningsprinciper. Enligt huvudregeln ska den aktive bedömas ha möjlighet att konkurrera om minst tolfte plats vid OS, även om andra uttagningsvägar och undantag finns.

Frågan har redan väckt debatt inom svensk friidrott. Vid SOK årsmöte i april 2026 föreslog Svenska Friidrottsförbundet en förändring som skulle göra det möjligt för aktiva som uppfyller de internationella kvalkriterierna att bli uttagna på den grunden. Förslaget röstades ned.

Den diskussionen började alltså före beskedet om de nya resultatgränserna, men den visar att svenska friidrottare måste förhålla sig till både internationella kvalregler och nationella uttagningskrav.

Så mycket har kvalgränserna förändrats sedan Paris 2024

En genomgång av de 40 jämförbara resultatgränserna för herrar och damer visar att 32 har skärpts inför Los Angeles. Fem är oförändrade och tre har blivit något lättare.

De största förändringarna finns i flera löpgrenar.

På herrarnas 5 000 meter har gränsen flyttats från 13.05,00 till 12.50,00, en skärpning med hela 15 sekunder. Damernas motsvarande krav har sänkts från 14.52,00 till 14.34,00.

På herrarnas 800 meter krävs 1.43,00 mot tidigare 1.44,70, medan damernas gräns har flyttats från 1.59,30 till 1.57,00.

För svenska friidrottsföljare är också förändringarna i teknikgrenarna värda att uppmärksamma.

Herrarnas stavhoppsgräns höjs från 5,82 till 5,90 meter. Det är fortfarande en nivå som ligger långt under de resultat Armand Duplantis regelbundet presterar, men kravet blir betydligt tuffare för andra stavhoppare som siktar på Los Angeles.

I diskus, där Sverige har världsstjärnor som Daniel Ståhl, ligger herrarnas gräns kvar på 67,20 meter.

Några grenar har faktiskt fått något lägre krav. Herrarnas höjdhopp går från 2,33 till 2,32 meter, damernas tresteg från 14,55 till 14,50 meter och damernas spjut från 64,00 till 63,80 meter.

Det är därför inte korrekt att beskriva samtliga kvalgränser som skärpta, även om det är den tydliga huvudtendensen.

När börjar kvalet till OS i Los Angeles?

Kvalperioderna skiljer sig åt mellan grenarna. Maratonlöparna har fått börja först, medan de flesta aktiva får vänta till sommaren 2027 innan resultaten börjar räknas.

För maraton gäller dessutom särskilda regler för hur startplatserna fördelas, och de främsta resultaten från stora internationella maratonlopp kan ge en viktig fördel.

World Athletics ska också lansera sitt kvalverktyg Road to LA under senare delen av 2027, där det ska gå att följa vilka aktiva som ligger bäst till i kampen om OS-platserna.

Friidrotten vid OS i Los Angeles avgörs mellan den 15 och 30 juli 2028. Det är fortfarande lång tid dit, men är ni intresserade av friidrotts-odds dyker de med jämna mellanrum upp som speltips hos TVMatchen.

Den stora frågan framöver blir hur många aktiva som faktiskt når de nya direktgränserna och hur stor del av startfälten som till slut tas ut genom världsrankningen.

För svenska friidrottare som siktar mot Los Angeles gäller det därmed att inte bara prestera på högsta nivå, utan också att planera tävlandet så att resultaten räknas när OS-platserna ska fördelas.

Joakim Forssell

Skribent

Allmänt sportintresserad sedan barnsben. Fotboll, ishockey och olympiska spel har alltid varit närvarande, men på senare år har även amerikansk fotboll och cykel tagit en stor plats. Är utbildad journalist och har skrivit om sport i drygt 15 år.