FIFA-valet 2027: Tashima ger sig små chanser – Sverige säger nej till Infantino
Kozo Tashima har blivit kontaktad av företrädare för åtta länder, men saknar fortfarande de formella nomineringar som krävs för att utmana Gianni Infantino i FIFA presidentval. Japanen uppskattar sina egna vinstchanser till 20-30 procent. Samtidigt har Svenska Fotbollförbundet redan meddelat att man inte tänker stödja Infantino för ytterligare en mandatperiod.
Den 18 november går tiden ut för den som vill utmana Gianni Infantino i presidentvalet i mars 2027. Med tio dagar kvar till tidsfristen återstår ett omfattande arbete för Kozo Tashima, tidigare ordförande för Japans fotbollsförbund.
I en intervju med japanska Sports Nippon på söndagen berättar Tashima att företrädare för åtta länder har tagit kontakt med honom. Det är ett uppmuntrande besked för japanen, men någon formell nominering har han ännu inte fått.
Minst fem nationsförbund måste nominera en kandidat för att denne ska få ställa upp. Tashima vill helst samla stöd från minst sex förbund för att ha en viss marginal.
När han får frågan om möjligheterna att besegra Infantino uppskattar han själv sina chanser till 20-30 procent. Det är hans personliga bedömning, inte någon mätning av hur medlemsförbunden tänker rösta.
Sverige har redan tagit ställning mot Infantino
För svensk del har FIFA presidentval fått särskild betydelse. Svenska Fotbollförbundet beslutade redan den 3 augusti att inte stödja Infantino för ytterligare en mandatperiod.
Förbundsordföranden Simon Åström pekade då på brister i FIFA styrning, transparens och ansvarstagande. Sverige meddelade också att man ville samarbeta med UEFA och andra nationsförbund för att hitta ett alternativ till den sittande presidenten.
Den svenska hållningen är inte isolerad. Den 23 augusti gick samtliga sex nordiska fotbollsförbund samman i ett uttalande där de förklarade att de förlorat förtroendet för Infantino. Förbunden krävde bland annat en oberoende granskning av hur FIFA styrs och fattar sina beslut.
Därmed finns en tydlig koppling mellan Tashimas försök att samla stöd och den linje som Sverige redan har valt.
Men det finns en viktig skillnad. Att Sverige motsätter sig Infantinos omval betyder inte att Svenska Fotbollförbundet automatiskt stödjer Tashima. Någon offentlig bekräftelse på att Sverige har nominerat japanen finns ännu inte. Det är heller inte känt om Sverige tillhör de åtta länder vars företrädare har kontaktat honom.
Japan ställer sig bakom Tashima – UEFA stöd oklart
Tashima har säkrat ett tydligt stöd på hemmaplan. Den 5 november beslutade Japans fotbollsförbund, JFA, att ställa sig bakom hans kandidatur. Beskedet bekräftades av förbundsordföranden Tsuneyasu Miyamoto.
Beslutet ger Tashima en viktig utgångspunkt, men innebär inte att hans kandidatur redan har godkänts av FIFA. De formella nomineringshandlingarna måste fortfarande lämnas in.
Nästa fråga är om han kan samla tillräckligt många förbund utanför Japan.
Brittiska The Guardian rapporterade den 5 november att Tashima hade UEFA stöd för att ställa upp mot Infantino. Japanen har däremot själv tillbakavisat bilden av att något sådant redan skulle vara överenskommet. Han har uppgett att han ännu inte haft några konkreta diskussioner med UEFA om ett gemensamt stöd.
Det är därför för tidigt att beskriva honom som den europeiska fotbollens officiella kandidat.
UEFA har visserligen samlat en stor majoritet av sina medlemsförbund bakom krav på förändringar inom FIFA, men organisationen har inte offentligt bekräftat att den tänker ställa sig bakom just Tashima.
Så ser stödet ut inför presidentvalet
| Förbund eller organisation | Bekräftat läge |
|---|---|
| Japans fotbollsförbund | Stödjer Tashimas kandidatur |
| Svenska Fotbollförbundet | Stödjer inte Infantinos omval |
| De nordiska förbunden | Har uttryckt misstroende mot Infantino |
| UEFA | Driver reformkrav, men har inte officiellt nominerat Tashima |
| Asiatiska fotbollsförbundet, AFC | Ordföranden har uttryckt stöd för Infantino |
| Caribbean Football Union | Företrädare för dess 25 FIFA-anslutna medlemsförbund har ställt sig bakom Infantino |
Stödförklaringarna säger en del om hur förbunden positionerar sig, men de ska inte förväxlas med faktiska röster. Varje nationsförbund röstar självständigt vid FIFA-kongressen.
Infantino har fortsatt omfattande stöd
Samtidigt som motståndet har vuxit i Europa har Infantino fått nya stödförklaringar från andra delar av fotbollsvärlden.
Den 23 oktober gav Asiatiska fotbollsförbundets ordförande Salman bin Ibrahim al-Khalifa sitt stöd till Infantino vid AFC kongress i Tokyo. Det var ett betydelsefullt besked efter den kritik som tidigare riktats mot FIFA från delar av den asiatiska fotbollsledningen.
Ännu färskare är beskedet från Karibien.
Den 6 november meddelade Caribbean Football Union att dess 25 FIFA-anslutna medlemsförbund efter gemensamma överläggningar ställer sig bakom Infantinos omval. Förbunden lyfte bland annat fram FIFA ekonomiska stöd till fotbollens utveckling, samtidigt som de efterlyste fortsatta förbättringar av organisationens styrning.
Infantino har också fått stöd från flera sydamerikanska förbund, däribland Argentina och Paraguay.
Under sommaren rapporterades att fler än 200 av FIFA 211 medlemsförbund hade uttryckt stöd för den sittande presidenten. Den siffran är däremot inte längre en tillförlitlig beskrivning av det aktuella läget, eftersom flera förbund senare har dragit tillbaka sina stödförklaringar.
Någon fullständig, uppdaterad sammanställning över hur många förbund som i dag stödjer Infantino finns inte att tillgå.
Konflikten om FIFA pengar ligger bakom missnöjet
Tashimas kritik mot FIFA handlar framför allt om hur organisationen styrs. Han vill se större insyn, tydligare ansvarsfördelning och mer inflytande för medlemsförbunden.
En av de frågor som skapat störst motsättningar under året gäller FIFA kommersiella rättigheter.
Under sommaren arbetade FIFA ledning med ett förslag om att föra över delar av den kommersiella verksamheten till ett separat bolag och öppna för externa investerare. Diskussionerna omfattade bland annat möjligheten att sälja en minoritetsandel av rättigheterna kopplade till FIFA tävlingar.
Förslaget mötte hård kritik från förbund som ansåg att besluten förbereddes utan tillräcklig insyn och möjlighet att påverka.
Planerna drogs tillbaka i juli. Vid FIFA-rådets möte den 15 oktober bad Infantino om ursäkt för hur frågan hade hanterats och kommunicerats. FIFA beslutade också att tillsätta en arbetsgrupp som ska granska organisationens styrning.
Konflikten har blivit en viktig del av debatten inför presidentvalet. Den handlar inte bara om vem som ska leda FIFA, utan också om vilket inflytande medlemsförbunden ska ha över organisationens ekonomiska tillgångar och framtida beslut.
UEFA vill förändra maktfördelningen
Den 8 oktober presenterade UEFA ett reformprogram som fick stöd av 54 av organisationens 55 medlemsförbund.
Förslagen handlar bland annat om att tydligare skilja presidentens uppgifter från den löpande förvaltningen, stärka oberoende kontrollfunktioner och öka medlemsförbundens möjligheter att granska större beslut.
Azerbajdzjan var det enda europeiska nationsförbundet som inte ställde sig bakom programmet.
Tashimas uttalade ambitioner om större öppenhet och bättre styrning ligger nära flera av UEFA förslag. Däremot har han ännu inte presenterat ett lika detaljerat reformprogram som det europeiska förbundet.
Infantino svarar med ökade utvecklingsanslag
Infantino lyfter i sin tur fram de ekonomiska investeringar som FIFA gör i fotbollen runt om i världen.
Den 15 oktober presenterades ett förslag om att mer än fördubbla utvecklingsanslagen för perioden 2027–2030. Den föreslagna totalsumman uppgår till 6,35 miljarder dollar.
Enligt planerna ska enskilda nationsförbund kunna få upp till 25 miljoner dollar genom FIFA olika utvecklingsprogram. Pengarna ska bland annat användas till ungdomsfotboll, damfotboll och anläggningar.
För många mindre fotbollsnationer är dessa resurser av stor betydelse. Samtidigt är frågan om hur pengarna fördelas och besluten fattas en del av den pågående konflikten om FIFA styrning.
Förslaget är ännu inte slutligt godkänt. Det ska behandlas vidare innan beslut fattas på FIFA-kongressen i mars.
Här framträder två olika inriktningar. Tashima vill förändra hur FIFA styrs och hur besluten fattas. Infantino framhåller organisationens investeringar och de utvecklingsprogram som redan finns, samtidigt som han har accepterat en översyn av styrningen.
Ramon Vega vill också utmana Infantino
Tashima är inte ensam om att vilja se ett maktskifte.
Den tidigare Tottenhamspelaren Ramon Vega från Schweiz har också meddelat att han vill kandidera i presidentvalet.
Vega har kritiserat FIFA ledningsstruktur och efterlyst större transparens och inflytande för fotbollens olika intressenter.
Även för honom återstår dock den avgörande frågan om nomineringarna. Det finns ännu ingen offentlig bekräftelse på att Vega har säkrat det stöd som krävs för att bli officiell kandidat.
Det innebär att varken Tashima eller Vega i nuläget kan betraktas som en godkänd motkandidat i själva valet.
Så avgörs FIFA presidentval 2027
Presidentvalet hålls den 18 mars 2027 vid FIFA 77:e kongress i Rabat, Marocko.
Sammanlagt har FIFA 211 medlemsförbund. Varje förbund har en röst, oavsett landets storlek, ekonomiska resurser eller fotbollsliga framgångar.
För att en utmanare ska kunna ställa upp måste minst fem medlemsförbund formellt nominera kandidaten. Nomineringarna ska vara inlämnade senast den 18 november 2026 och kandidaterna måste därefter genomgå en behörighetsprövning.
Valet sker genom sluten omröstning. Om två kandidater återstår krävs mer än hälften av de giltiga rösterna för att vinna. Om tre eller fler deltar krävs två tredjedelar i den första omgången. Därefter kan ytterligare omröstningar behövas.
Reglerna gör att även mindre fotbollsnationer har ett direkt inflytande över presidentvalet. Sverige har exempelvis exakt samma röstvärde som Brasilien, Tyskland eller Japan.
Även Infantinos rätt att kandidera har ifrågasatts
Infantino blev FIFA-president 2016 och omvaldes 2019 och 2023. Han vill nu fortsätta ytterligare en mandatperiod.
Den tidigare ordföranden för FIFA styrningskommitté, Miguel Maduro, har ifrågasatt om ytterligare ett omval är förenligt med organisationens begränsning till tre mandatperioder.
FIFA-rådet beslutade dock 2022 att Infantinos första period, som inleddes mitt under en mandatperiod, inte skulle räknas in i begränsningen.
Det finns därmed olika tolkningar av regelverket, men inget beslut som i nuläget hindrar Infantino från att kandidera.
Tio dagar som kan avgöra om Infantino får en utmanare
För Tashima handlar den närmaste tiden inte i första hand om att övertyga en majoritet av FIFA medlemsförbund. Först måste han samla tillräckligt många nomineringar för att över huvud taget komma med i valet.
De åtta kontakterna han berättar om visar att det finns ett intresse för hans kandidatur, men ännu går det inte att bedöma hur många av dessa förbund som är beredda att faktiskt nominera honom.
UEFA väntas fortsätta sina diskussioner före den 17 november. Ett gemensamt besked från europeiska förbund skulle kunna klargöra vilken kandidat de vill stödja.
Sverige har redan bestämt sig för att inte ställa sig bakom Infantino. Vilken kandidat Svenska Fotbollförbundet i stället kan tänka sig att stödja är fortfarande en öppen fråga.
Den 18 november kommer det första konkreta svaret på hur långt motståndarna till Infantino har lyckats komma. Då ska de formella nomineringarna finnas på plats.
