Real Madrid kräver pengar för Super League – av sex PL-klubbar
Fem år efter att Super League-projektet kollapsade kräver Real Madrid pengar av de sex engelska storklubbar som hoppade av den planerade turneringen. Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United och Tottenham förväntas bidra till kostnaderna för projektet, bekräftar den spanska klubben för Reuters. Enligt The Athletic kan de sammanlagda kostnaderna uppgå till 80 miljoner euro.
Det var i april 2021 som tolv av Europas största fotbollsklubbar presenterade planerna på en ny europeisk superliga. Projektet skulle utmana Champions League och ge grundarklubbarna garanterade platser och stora intäkter. Men efter omfattande supporterprotester och hård kritik från fotbollens organisationer drog sig samtliga sex engelska klubbar ur inom loppet av några dagar.
Super League blev aldrig verklighet. Det betyder däremot inte att alla ekonomiska förpliktelser försvann.
Real Madrid menar att de engelska klubbarna fortfarande har ett ansvar för kostnader som uppstod när projektet skulle etableras. Det handlar bland annat om arbetet med att organisera och utveckla den planerade tävlingen.
Enligt Real Madrid är det klubben själv, Barcelona och Juventus som hittills har burit kostnaderna. Nu vill spanjorerna att de engelska grundarna betalar sin del.
80 miljoner euro – men ingen fastställd skuld
The Athletic uppger att kostnaderna för att starta Super League kan uppgå till 80 miljoner euro. Det motsvarar närmare en miljard svenska kronor, men summan ska inte förväxlas med ett fastställt betalningskrav på de sex engelska klubbarna.
Real Madrid har bekräftat att klubben kräver ekonomiska bidrag. Däremot är det inte offentligt klarlagt hur mycket varje klubb förväntas betala, vilka kostnader som ingår eller hur en eventuell fördelning ska göras.
Enligt uppgifter till The Athletic skulle eventuella betalningar gå till det bolag som bildades för att driva Super League, inte direkt till Real Madrids klubbkassa.
Tottenham har avböjt att kommentera kraven. De övriga fem engelska klubbarna hade inte besvarat Reuters frågor när nyheten publicerades den 20 oktober.
Det är heller inte klarlagt om motsvarande krav kommer att riktas mot Atlético Madrid, Inter och Milan, som också tillhörde de ursprungliga grundarklubbarna.
Avtalet från 2021 kan bli avgörande
Bakom Real Madrids ekonomiska krav finns ett investerings- och aktieägaravtal som de tolv grundarklubbarna undertecknade den 17 april 2021, dagen innan Super League presenterades offentligt.
Avtalet reglerade bildandet av European Super League Company, ett bolag registrerat i Spanien. Grundarklubbarna skulle gemensamt äga verksamheten och hade åtagit sig att medverka till att den nya tävlingen etablerades.
Det är här den juridiska konflikten börjar.
När de engelska klubbarna meddelade att de drog sig ur Super League i april 2021 lämnade de den planerade tävlingen. Men ett offentligt avhopp behöver inte innebära att ett redan undertecknat aktieägaravtal upphör att gälla.
Real Madrids ståndpunkt är att de ursprungliga förpliktelserna fortfarande medför ett ekonomiskt ansvar för klubbarna.
Samtidigt är det långt ifrån självklart att ett sådant ansvar kan drivas igenom. Att vara delägare i ett bolag innebär inte automatiskt en skyldighet att betala bolagets samtliga kostnader. För att fastställa betalningsansvar behöver man bland annat undersöka vilka finansieringsåtaganden som faktiskt finns i avtalet och hur de påverkas av klubbarnas avhopp.
De avtalsdelar som offentliggjorts har inte gett något entydigt svar på hur just de nu aktuella kostnaderna ska fördelas.
Juventus utträde visar hur komplicerat avtalet är
Juventus försök att lämna Super League ger en viktig inblick i hur avtalet fungerade.
Den italienska klubben inledde ett formellt utträdesförfarande sommaren 2023. Juventus uppgav då att ett utträde enligt avtalet krävde samtycke från andra berörda klubbar för att få rättslig verkan.
Klubben förklarade samtidigt att avtalet inte innehöll några särskilda straffavgifter eller skadeståndsklausuler för den som lämnade utan sådant samtycke. Problemet var i stället att ett utträde utan samtycke inte automatiskt blev juridiskt giltigt.
Det är en viktig skillnad i den aktuella konflikten.
Real Madrid kräver inte nödvändigtvis en förutbestämd straffavgift för att engelsmännen lämnade Super League. Frågan gäller i stället om de fortfarande är skyldiga att bidra till kostnader som uppstått inom ramen för det gemensamma projektet.
Någon domstol har ännu inte fastställt ett sådant betalningsansvar för de sex engelska klubbarna.
Därför hoppade engelsmännen av Super League
När Super League presenterades den 18 april 2021 var tanken att turneringen skulle samla Europas största klubbar i en ny tävling med 20 deltagare.
Upp till 15 grundarklubbar skulle ha permanenta platser. Resterande fem platser skulle fördelas genom kvalificering.
Det innebar att de största klubbarna i praktiken skulle vara skyddade mot att missa turneringen, oavsett hur de presterade i sina nationella ligor.
Upplägget var ekonomiskt attraktivt. JPMorgan stod bakom finansieringsplanen och grundarklubbarna hade utlovats sammanlagt omkring 3,5 miljarder euro för investeringar och ekonomiska behov kopplade till projektets etablering.
Men reaktionerna blev kraftiga. Supportrar protesterade mot att de största klubbarna skulle ges permanenta platser, medan UEFA, de nationella ligorna och politiker i flera länder tog avstånd från planerna.
I England blev motståndet särskilt omfattande.
Chelsea möttes av protester utanför Stamford Bridge. Liverpools spelare markerade offentligt mot projektet och Manchester Uniteds dåvarande vice ordförande Ed Woodward meddelade att han skulle lämna sin post.
Manchester City blev först med att formellt meddela att klubben inlett processen för att dra sig ur. De övriga engelska klubbarna följde efter och den 21 april hade samtliga sex lämnat projektet.
Arsenal bad sina supportrar om ursäkt och medgav att anslutningen varit ett misstag. Tottenhamordföranden Daniel Levy beklagade den oro som beslutet hade skapat.
För de engelska klubbarna var Super League därmed avslutat som sportsligt projekt. Fem år senare är det fortfarande oklart vilka ekonomiska konsekvenser avhoppen får.
Klubbarna har redan betalat för Super League-affären
De nya kraven från Real Madrid ska inte blandas ihop med de uppgörelser som de engelska klubbarna träffade efter avhoppen 2021.
I juni samma år kom de sex klubbarna överens med Premier League och det engelska fotbollsförbundet, FA, om att gemensamt bidra med 22 miljoner pund till den engelska fotbollen.
Pengarna skulle bland annat användas till supporterarbete och ungdoms- och breddfotboll.
Klubbarna accepterade också nya regler med betydligt hårdare ekonomiska och sportsliga konsekvenser om något liknande skulle upprepas.
UEFA träffade en separat överenskommelse med nio av de ursprungliga grundarklubbarna som hade tagit avstånd från projektet. Där ingick bland annat ett gemensamt bidrag på 15 miljoner euro och avdrag på framtida intäkter från europeiskt cupspel. UEFA meddelade senare att betalningarna inte skulle krävas in så länge vissa rättsprocesser pågick.
Det handlar alltså om tre olika frågor:
| Ekonomisk fråga | Vad den gäller |
|---|---|
| Uppgörelserna 2021 | Ekonomiska åtaganden gentemot engelsk fotboll och UEFA efter avhoppen. |
| Real Madrids krav 2026 | De ursprungliga grundarklubbarnas möjliga ansvar för Super Leagues projektkostnader. |
| Real Madrids tidigare krav mot UEFA | Möjlig ersättning för skador som Madrid anser har uppstått genom motståndet mot projektet. |
De tidigare uppgörelserna innebär inte att det nuvarande betalningsansvaret är fastställt. De visar däremot att Super League-affären redan har fått betydande ekonomiska följder för klubbarna.
Super League skulle förändra fotbollens ekonomiska spelregler
Den ursprungliga tanken bakom Super League var att skapa mer förutsägbara intäkter för Europas största klubbar.
I den etablerade modellen spelar resultaten i de nationella ligorna en avgörande roll för möjligheten att kvalificera sig till Champions League. För engelska klubbar kan skillnaden mellan att nå en Champions League-plats och att missa turneringen vara värd mycket stora belopp.
Den ekonomiska risken finns även för klubbar som på förhand förväntas tillhöra de bästa. Ett lag kan räknas till favoriterna enligt oddsen på Premier League men ändå missa de placeringar som ger spel i Champions League. Det kan i sin tur få stora konsekvenser för klubbens intäkter under den följande säsongen.
Inte heller deltagande i Champions League innebär någon garanti för sportslig framgång. En klubb kan vara en av favoriterna enligt oddsen på Champions League och ändå åka ut tidigt. Hur långt laget går avgörs på planen och påverkar vilka intäkter det får från turneringen.
Super League skulle inte garantera någon klubb en titel eller framgång i matcherna. Däremot skulle grundarklubbarna slippa risken att helt missa den nya turneringen och dess återkommande intäkter. Det var den ekonomiska tryggheten som gjorde förslaget attraktivt för de deltagande storklubbarna.
För supportrar och motståndare till projektet var de garanterade platserna samtidigt det största problemet. De ansåg att de största klubbarna försökte skydda sina ekonomiska intressen på bekostnad av möjligheten för andra lag att kvalificera sig på sportsliga meriter.
Det är också bakgrunden till varför Super League mötte ett sådant motstånd trots de mycket stora summor som fanns i finansieringsplanen.
EU-domstolen gav Super League rätt – men inte på alla punkter
Projektet försvann från fotbollsplanen efter våren 2021, men fortsatte att leva genom rättsprocesser.
I december 2023 kom ett uppmärksammat avgörande från EU-domstolen. Domstolen slog fast att FIFA och UEFAdåvarande regler för att godkänna nya internationella klubbtävlingar stred mot EU konkurrensrätt.
Reglerna gav organisationerna långtgående möjligheter att stoppa konkurrerande tävlingar utan tillräckligt tydliga och objektiva kriterier.
Avgörandet var en viktig framgång för aktörerna bakom Super League. Men domstolen slog inte fast att den föreslagna turneringen måste godkännas eller att UEFA saknade rätt att reglera internationell klubblagsfotboll.
Framför allt handlade domen inte om de ekonomiska skyldigheterna mellan Super Leagues grundarklubbar.
Real Madrid kan därför inte använda EU-domstolens utslag som ett direkt bevis för att Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United och Tottenham är skyldiga att betala dagens krav.
Den frågan måste bedömas utifrån avtalen mellan klubbarna och bolaget bakom Super League.
Från Super League till uppgörelse med UEFA
Efter EU-domstolens avgörande försökte organisationen A22, som arbetade med Super League-projektet, presentera en ny modell.
I december 2024 lanserades förslaget Unify League. Det byggde på ett annat upplägg än den ursprungliga superligan, bland annat med årlig kvalificering utifrån resultaten i de nationella ligorna.
Trots förändringarna lyckades projektet inte samla det klubbstöd som krävdes för att starta en ny europeisk tävling.
Under tiden fortsatte den juridiska konflikten mellan Real Madrid och UEFA.
I oktober 2025 meddelade Real Madrid att klubben skulle driva omfattande ekonomiska anspråk mot UEFA för skador som den ansåg att motståndet mot Super League hade orsakat.
Men under 2026 förändrades situationen.
Den 7 februari meddelade Barcelona officiellt att klubben lämnat Super League. Därmed stod Real Madrid ensamt kvar som offentlig förespråkare för projektet bland de ursprungliga grundarklubbarna.
Bara fyra dagar senare, den 11 februari, offentliggjorde Real Madrid och UEFA en principöverenskommelse tillsammans med organisationen European Football Clubs.
Överenskommelsen handlade bland annat om den europeiska klubbfotbollens framtida utveckling, sportslig kvalificering, ekonomisk hållbarhet och supportrarnas intressen.
Parterna uttryckte också en avsikt att lösa de rättsliga konflikter som uppstått kring Super League när överenskommelsens principer genomförts.
Det var en tydlig förändring jämfört med de tidigare årens öppna konflikt. Däremot innebar beskedet inte att samtliga ekonomiska och juridiska frågor kring Super League automatiskt var avgjorda.
Inte minst kvarstod frågan om relationen mellan grundarklubbarna.
Vad händer med Real Madrids krav nu?
Det är ännu inte känt om de sex engelska klubbarna kommer att acceptera någon del av kostnaderna.
En möjlighet är att parterna förhandlar fram en ekonomisk uppgörelse. En annan är att de engelska klubbarna bestrider betalningsansvaret, vilket i förlängningen skulle kunna leda till en civilrättslig tvist.
I så fall blir innehållet i avtalet från april 2021 avgörande, tillsammans med eventuella senare överenskommelser och de konkreta kostnader som Super League-bolaget kan redovisa.
Det finns ingen offentlig uppgift om att en domstol redan har prövat och godkänt de nu aktuella betalningskraven.
Super League har vid det här laget utvecklats från ett försök att förändra den europeiska fotbollen till en utdragen ekonomisk och juridisk konflikt.
Och även om Real Madrid och UEFA har närmat sig varandra kvarstår en fråga som det misslyckade projektet aldrig lyckades lösa: vem som till slut ska betala för försöket att skapa en helt ny europeisk fotbollsturnering.
