EKWALL: Premiär ikväll – men jag tänker mest på Kulusevski
VM-febern har lagt sig sen länge, Graham Potter tog död på smekmånaderna i ett överraskande utfall, kvällstidningarna toppar med käppakrig från SHL och när Sveriges fotbollslandslag ska spela fyra matcher under en samling är det som det är med Nations League; vad gäller saken och varför?
Själv tänker jag mest på EM om två år.
Och på Dejan Kulusevski.
Rumänien och Polen på Jordgubben, Bosnien på bortaplan innan vi betar av rumänerna i Bukarest för att fullborda landslagslägret.
Jag kan inte påminna mig om att fotbollslandslaget samlats för att spela fyra tävlingsmatcher vid sidan om ett mästerskap och inte ens då är det en garanti. Det närmaste jag kan komma är några januariturnéer i Bangkok när Sverige spelade Kings Cup i slutet på 90-talet och början på 80-talet. Då spelades fyra matcher, men det var vad det var; lika viktigt som ett glas ljummet vatten.
En chans för många spelare
På så vis är den här samlingen unik och kommer kräva en bred trupp där jag tror att alla får speltid, utom möjligen målvakterna. Graham Potter lär inte belasta någon spelare (eller deras klubblag) med fyra raka matcher på relativt få matcher.
Alla som suktat efter såväl Hugo Larsson som Williot Swedberg i en ständigt pågående Potter-debatt kommer att få se alla.
Hampus Skoglund, John Mellberg och Patrik Wålemark bör få några minuter, kanske till och med Paulos Abraham.
Men i grunden jobbar förstås förbundskaptenen med sin VM-stomme, där Anthony Elanga är ett jobbigt avbräck.
Vi kommer inte få se någon sensationell laguttagning till mötet med Rumänien, sen får vi se hur det utkristalliserar sig.
Oavsett vilket är det fortfarande så att Dejan Kulusevski inte är med. Den här gången heller.
I november är det två år sen Kulusevski spelade sin senaste landskamp.
Sen kom skadeproblematiken som hållit honom utanför all tävlingsfotboll, vilket förstås varit (och är) en tung tid för Kulusevski själv.
Nu säger rapporter från London att Tottenhamspelaren kanske kan vara på väg tillbaka efter det här landslagsuppehållet.
Men det är svårt att ta något för givet.
”Svårt att inte lida med Dejan”
Det har pratats väldigt mycket om Kulusevskis återkomst och det har hela tiden slutat med besvikelse. Minns att han själv var ledsen över att inte bli uttagen i VM-truppen för att det kunde finnas en liten chans att han var tillbaka.
Nu är vi snart inne i oktober och läget är same same.
Det är svårt att inte lida med Dejan, inte minst sett till hur han brinner för sin fotboll och jag tänker också på hur brutalt livet kan vara ibland.
Stor guide till Nations League – hur fungerar det egentligen?
Allt om Sveriges förutsättningar när Nation League drar igång igen.
När vi såg honom i landslaget senast var han lagkapten och den nya stora ledaren som skulle föra Sverige tillbaka till bättre tider. Nu har det bytts förbundskapten, Robin Olsen står inte längre i mål, till och med Kristoffer Nordfeldt är bortplockad, Sverige har spelat VM och Gyökeres är lagets starkaste affischnamn.
Det är nyare tider.
Men.
Är det någonting jag saknat i Potters lite ojämna – sett till star quality – landslagstrupp så är det hopp om en framtida ledargestalt.
För vem är det idag?
Det saknas en självklar ledare
Vilken spelare ska driva det här laget in i en ny tid? Vem är en ny Patrik ”Bjärred Andersson, Tomas Brolin, Jonas Thern eller Johan Mjällby?
Ja, Victor Nilsson-Lindelöf är en kapten med massor av rutin och jag tyckte att han växte som ledare under VM.
Men han är 34 år EM spelas om två år. Jag vet inte hur starkt hans inre eld brinner för att hålla det här laget under sina vingar.
Viktor Gyökeres och Alexander Isak känns inte som kaptensämnen. Det gör möjligen Hugo Larsson och Jesper Karlström, men bägge har haft svårt att platsa och känns långt från givna. Isak Hien? Kanske, men behlver först och främst hitta en acceptabel lägstanivå i landslagströjan, Jacob Widell Zetterström är en annan jag tror på, men målvakter bör du undvika i kaptensrollen.
Möjligen är det Lucas Bergvall i en framtid, men då kommer det att kräva att han blir så bra som vi tror. Och ordinarie.
Till slut hamnar vi på Dejan Kulusevski.
Det är han som är den framtida ledaren i ett landslag som har mycket talang på sina håll, men saknar en uttalad captiano.
Tänk efter själv, det finns ingen annan självklar kandidat som det alltid gjorde förut.
Återigen, det ska bli spännande med en samling över så många matcher och det är givet att vi kommer att få se Graham Potter släppa fram några väldigt intressanta namn.
Men allra helst hade jag sett Dejan Kulusevski.
För han är den typen ledare som det här landslaget behöver in i den nya tid som tar avtamp mot Rumänien ikväll.
Enligt Ekwall – alla krönikor läser du här
Patrick Ekwall är TVmatchens krönikör sedan ett par månader tillbaka.
