Striden om gruset kan börja!

Äntligen! Det är några med tennismått mätt torftiga månader mellan Australian Open i månadsskiftet januari/februari och Franska Öppna som inleds nu i slutet av maj. Det spelas stora turneringar, inte mindre än fem mastersturneringar, under denna period, men det är den längsta perioden utan Grand Slam-tennis och därför är man alltid lite extra utsvulten så här års om tennis är idrotten man gillar mest.

Men som belöning för väntan får man nu tennisens gyllene tid. Först Franska Öppna, om en dryg månad Wimbledon, och sen i slutet av sommare, US Open. Tre Grand Slam-turneringar på bara några månader.

Allt info om TV-tider och matcher hittar du här

Många frågor, få svar

Nu fokus på Franska Öppna, som i år har har alla möjligheter att bli något utöver det vanliga. Det finns så mycket att hålla koll på.

Blir Rafael Nadal ytterligare odödlig genom att plocka sin 12:e titel i den här turnerigen?

Lyckas Novak Djokovic vinna turneringen för andra gången, och därmed inneha samtliga Grand Slam-titlar samtidigt för andra gången i sin karriär?

Roger Federers återkomst på grus efter tre år, vad hittar han på?

När är det dags för Dominic Thiem, en av de senaste årens absolut bästa grusspelare, att få en fullträff i den här turneringen? Han var i final förra året.

Världsfemman Alexander Zverev är äntligen på väg tillbaka efter en avgrundsdjup formsvacka. Han vann en turneringen i Geneve förra veckan. Förra året vann han en masterstitel på grus, och han tog också hem slutspelet. När ska han för första gången lyckas i en Grand Slam-turnering, kanske nu?

Många frågor. Så här inför turneringen ytterst få svar, precis som det ska vara.

Favoriter och utmanare

Nadal är skyhög favorit. Han inledde den här grussäsongen mycket svag med tre semifinaler på tre turneringar, för honom ett katastrofalt facit på det här underlaget. Men så stämde han i bäcken i Rom där han krossade allt motstånd, inklusive Djokovic. Nadal har bara förlorat två gånger i den här turneringen. En gång mot Robin Söderling och en gång mot Djokovic. I övrigt har han vunnit varje gång han varit med, och då ska man veta att han deltog i, och vann, turneringen för första gången år 2005, när han vid turneringens start ännu bara var 18 år gammal. Nadal fyller alltid år under den här turneringen. Man brukar ju fylla år samma tid varje år, så att säga. Den här gången fyller han 33 år, och är numera en bit från sitt bästa jag fysiskt. Han är inte lika snabb längre, men han kompenserar det med att vara klasser bättre spelmässigt än han var när han var som starkast fysiskt. Det ska dock sägas att Nadal gått in i turneringen som klart större favorit vid vissa andra tillfällen. Den här gången är han hotad.

Första utmanare är Djokovic, som visserligen fick storstryk i Rom, men med Djokovic vet man att han växer i takt med att turneringarna blir viktigare. Han har fantastiska siffror mot Nadal i stora turneringar på senare år, och om de skulle mötas i en final, de är seedade som etta och tvåa, kommer Nadal vara obehagligt medveten om hur det brukar gå när de möts i de största matcherna. Djokovic är regerande mästare i Wimbledon, US Open och Australian Open. Han är inte på något sätt svag på grus, även om det är hans minst goda underlag. Djokovic kommer inte ge sig utan strid, och om han skulle vinna den här turneringen ligger vägen öppen för det näst intill enda han ännu inte gjort. Att vinna alla fyra Grand Slam-turneringar under samma år. Kittlande, minst sagt.

Federers återkomst på grus ska förstås nämnas tidigt. Han är en av få spelare som kan utmana de två största, men hur man än vänder och vrider på det, han missgynnas av gruset och han fick stryk av Thiem i Madrid innan han fick kasta in handduken inför kvartsfinalen i Rom som en försiktighetsåtgärd. Svårslagen, Federer, men för att vinna hela kalaset måste han troligen slå både Nadal och Djokovic. Det är svårt att se hur han ska klara det. Men han har vunnit turneringen tidigare, det ska man inte glömma. Det är inte många som gjort det under Nadal-eran. Det är han, Djokovic och Stan Wawrinka. Wawrinka, Federers landsman, som den här gången tyvärr kommer in med väldigt svag form och inte kan anses vara något större hot.

Thiem ligger alltid i bakvattnet bakom de stora och hans stora fördel är att han är en av få, ytterst få, som har lätt för Nadal på grus. Han har besegrat Nadal flera gånger på det här underlaget under senare år, och det har inte skett av slumpen. Han har hittat ett sätt att utnyttja Nadals spelsätt till sin fördel som bara Djokovic vid några tillfällen gjort tidigare. Thiem är en av de som har bäst chans mot Nadal, kanske den som har allra bäst chans till och med, men han är också den av favoriterna som är mest utsatt mot andra spelare. Han har inte alls den stabilitet som de andra stora har.

Nämnas ska kanske också Zverev, som fram till för bara några veckor sen var världstrea. Mycket duktig på grus, och har vunnit flera stora turneringar tidigare. Dock aldrig ens gjort en hyfsad turnering i Grand Slam-sammanhang, men han är bara 22 år gammal och det är en tidsfråga innan det händer. Man ska inte räkna bort honom.

Finalen spelas den 9:e juni, och det är en två veckors tennisfest vi har framför oss. Alltid fullsmockat på läktarna i Paris och de är världens bästa tennispublik, fransmännen. Tyvärr har de kanske ingen spelare som har någon som helst chans att gå hela vägen, men att följa hemmaspelarna i den här turneringen rekommenderas varmt. Få gånger, oavsett idrott, kan en idrottsman bäras fram på samma sätt som publiken kan göra med sina landsmän i den här turneringen.

En svensk med i turneringen. Mikael Ymer kvalade in och har chansen att vinna en match, men blir det mer än så är det en enorm skräll. Så fokus får ligga på de andra ländernas spelare. Det är bara att hitta sin favorit, spänna fast sig, och hänga med på två veckors fantastisk idrott.