Säsongen är slut. Imorgon kanske jag säger att den börjar igen, vad vet jag. För då startar Davis Cup-slutspelet, som väl kanske inte så många bryr sig om längre men ändå, det är många bra spelare med. Sinner är inte med där, men Alcaraz är med.

Vilket för oss in på Sinner och Alcaraz, så det kan gå. Och det var ju lite tanken med den här texten. Det får jag allt erkänna.

Om man på förhand hade gissat hur finalen i Turin igår skulle bli, var det inte exakt sådär man hade gissat?

Alcaraz var klart bättre än han varit tidigare under veckan. Bara inte riktigt tillräckligt bra. Det var som att avståndet från den nivå han hållit tidigare under veckan upp till den nivå som han nu behövde vara på blev lite för stort. Jag tror han hade behövt värma upp med att kämpa i någon annan match först för att han skulle lyckas komma upp hela vägen igår. Och nej, jag skojar inte. Jag tror det är svårt för Alcaraz. Han är otroligt bra på det, att justera sin nivå efter behovet. Möter han någon som är riktigt dålig, då kan han ställa in sig själv på Youtube-mode helt och hållet. Det vill säga, leka omkring och försöka göra lite snygga slag och snygga poäng. Sen om han möter någon som är lite bättre, då måste han justera det där. Han måste vrida det till att bruka lite mer allvar. Inte för mycket, men lite mer. Och när han möter Sinner, då måste han helt och hållet stänga av den där Youtube-funktionen men det är svårare än man kan tro. Jag tycker att man under stunder igår kände att han inte riktigt hade skallen med sig hela tiden, Alcaraz. För man ska veta det. När han mött och slagit Sinner i de allra största matcherna, då har han till och med varit bättre än Sinner vad gäller taktik och fokus. Så var det inte direkt igår, utan det var en del slarv, en del dåliga beslut från Alcaraz och då gick det inte.

Sinner vann på att han är ett proffs, varje dag, inte bara under utvalda dagar på ett år. Alcaraz är förstås också det i någon mån, men i såna här matcher störs han av att han inte är lika besatt av att vinna så enkelt och effektivt som möjligt som Sinner är. Sinner var hundraprocentigt förberedd för den här matchen. Det var faktiskt inte Alcaraz. Han hade inte spelat en för honom riktig match sedan US Open-finalen för två månader sen och då är det inte alldeles enkelt att bara koppla på allt igen. Jag tycker han gjorde det bra, men återigen, jag tror att han hade behövt en förberedande match. Men såna finns ju inte. Det finns ingen annan spelare som Alcaraz kan träna på att fokusera mot så att säga för som jag skrev i vår Facebookgrupp Tennisen sent igår kväll. Har det inte ändå blivit lite märkligt inom tennisen nu?

För om man ska jämföra med andra idrotter. Hur vanligt är det egentligen att två spelare blir typ dubbelt så bra som alla andra, utan att någon annan ens till någon liten del lyckas hänga med i utvecklingen? För det är sanningen. Zverev, Fritz, Rune, Ruud, Medvedev, Rublev, allt vad de heter. Notera, jag tog inte med vissa spelare i den där uppräkningen. För flera av de spelare som var med i slutspelet här. De var med för att de spelare som har lite högre potential snarare blivit sämre under tiden som Sinner och Alcaraz tagit sig upp till en ny nivå och det är det som har gjort det. För ersättarna, Felix, De Minaur, Musetti, Shelton, och så vidare. De är inte ens bra nog för att kunna ta så många större kliv. För de är egentligen, i grund och botten, inte bra nog för att vara utmanarna bakom de absolut bästa.

Det spelar ingen roll vilken jämförelse man gör. Att två åkare är två minuter bättre än alla andra varje gång i ett skidlopp. Eller att två löpare är en halvsekund snabbare än alla andra på hundra meter. Eller att två klubbar spelar fem Champions League-finaler i rad mot varandra, utan att ens vara i närheten av att vara hotade. Det finns inte i några andra sporter, och i de andra sporter det i någon mån ändå finns, då säger man utan undantag att det är låg, dålig nivå på sporten. Att det är därför det är så ojämnt. Och så är det, tyvärr. Det är lite för låg nivå på tennisen överlag just nu. Men det sminkas liksom över av att vi har tidernas två bästa spelare. Att ha två tankar i huvudet samtidigt är bland det svåraste som finns men det är nog det som gäller för att man ska förstå tennisen just nu. Sinner och Alcaraz är fantastiska, ja. Men så konstigt är det inte. Spelet utvecklas alltid. Att de andra inte är bättre, jag tycker däremot att det faktiskt är direkt konstigt.

Hur var då matchen igår?

Riktigt bra, bra underhållning. Men det är väl också ett problem med att de är så överlägsna de här två. Man kommer alltid att jämföra med de bästa matcher de spelat mot varandra och uppe på den nivån, det var inte gårdagens match.

Alcaraz är världsetta. Sinner är bäst i världen på tennis just nu. Men kom ihåg. Det var ingen Grand Slam-turnering det här. Alcaraz kommer nog vara favorit igen i finalen i Australian Open om ett par månader.

För det där ska vi ju ta med oss. Ja, det är ett tråkigt uppehåll på en dryg månad inom tennisen. Men det är bara två månader till nästa riktiga höjdpunkt, Australian Open.

Rose Namajunas Fighting på TV och stream