Foto: AFP

Min Topp-50 – Plats 4-3

Första siffran är spelarens placering på min ranking. Siffran inom parentes är spelarens atp-ranking.

4, (2) Alexander Zverev

Vad är han då närmast på sin fjärdeplats, Zverev? Att åka ner till femma eller klättra upp till trea?

Jag skulle säga exakt lika nära. Inte superlångt åt något håll, men hans placering, fyra, helt och hållet given.

Tvåa på atp-rankingen, och så klart, då har man ju haft ett fint år. Vilket Zverev förstås haft.

Två masterstilar i Rom och Paris. Man kan alltid hitta sätt att klanka ner på turneringar som någon vinner men som sagt, så är det alltid. Två masterstilar, det är bra det.

Två finaler också. Hamburg, där han definitivt borde ha vunnit. Och Franska öppna där han väl kanske inte borde vunnit. Men i någon mån var han ju ändå nära med 2-1 i set i finalen mot Alcaraz.

Det är väl det enda man kan hålla emot honom som spelare numera. Han vinner inga slams. Vilket är fullt rimligt. I slams kämpar alla, och då finns det spelare som är bättre än honom. Att han ska lyckas ducka dem alla i en slam, det är mindre chans än i mastersturneringar. Därför vinner han inte. Och kanske lite också för att han kanske inte är de allra största matchernas man. Med betoning på allra. För hans statistik i finaler i allmänhet är faktiskt riktigt bra. Det är när han ska sy ihop säcken och skrälla mot bra spelare i de allra största turneringarna som han kanske kan ses som någon procent svag mentalt.

En nära på perfekt tennismaskin är han. Med rätt betoning igen helst, nära på. För om han hade varit perfekt. Då hade han haft lite giftigare avgörande grundslag än han har. Och kanske rört sig ännu lite bättre. Kombinationen mellan att ha en av de allra bästa servarna och vara så sjukt stabil i spelet, den är dock svårhanterad och det för precis alla. Man måste vara väldigt bra för att slå honom helt enkelt om inte han själv är dålig.

27 år gammal nu. Som nog de flesta minns, han var väldigt långt fram redan i sina yngre tonår. Han har spelat på touren i 10 år redan och kan han klara 10 år till? Vem vet. Jag skrev om Medvedev att hans har en spelstil som kanske i någon mån lever på lånad tid. Zverevs spelstil, där kommer tiden aldrig någonsin rinna ut. Den är tidlös. Sen är han kanske fortfarande någon procent skadebenägen så det är väl kanske det som talar emot 10 år till då kanske men ja, vi lär inte bli av i Zverev i första taget direkt.

3, (7) Novak Djokovic

Jag kan faktiskt förstå att man kan argumentera för att Djokovic borde ligga efter Zverev men näe, det går ju inte. För om det är en stor, viktig turnering. Då är Djokovic fortfarande en klar utmanare på förhand. Zverev är det inte riktigt.

Förlorade faktiskt bara nio matcher säsongen som var, Djokovic. Bara Sinner förlorade färre. Men så spelade han ju lite mindre också, Djokovic men faktiskt inte så lite som man kan tro. 37-9 kom han in på i matchstatistik i år och det är faktiskt riktigt bra det.

Med en titel, som han i efterhand(!) berättade att det var den enda turneringen som betydde något för honom i år. Det hade ju varit festligare om han sa det på förhand kanske. Även om han faktiskt berättade att hans satsning mot OS var betydande, men fortfarande, den blev liksom ganska mycket viktigare när han väl hade vunnit. Lite ocharmigt kan jag väl tycka.

Ocharmig är han rent allmänt. Jag det enda charmiga i hans sätt att vara numera är väl att han åtminstone delvis slutat försöka framställa sig själv i bättre dager genom att trycka bort de mer extrema delarna av sig själv. Nu är han vid 37 års ålder slutligen sig själv, och nu har väl också de flesta märkt att det finns en del grejer som är svåra att gilla.

Hans tennis är kanske inte svår att inte gilla. Den är väl inte den där som alla tycker är allra roligast att se på men den är ju rätt effektiv. Så effektiv att han självklart, sedan länge, är tidernas största tennisspelare.

Bäst?

Nej, inte bäst numera.

När han var som allra bäst då, när det nu var, hade han räckt till mot Sinner och Alcaraz då?

Svaret är väl att Djokovic nog bara är marginellt sämre nu än när han var som allra bäst. Tiderna förändras alltid. Det kommer alltid bättre spelare. Det är så det funkar. Han hade inte varit någon tydlig världsetta nu ens med sin allra högsta nivå. Han hade nog inte ens varit världsetta alls. Men han hade, precis osm han är nu men ännu tydligare då, varit en del av de tre bästa i världen. Nu är han ett litet minsnäpp bakom men jag håller faktiskt inte för helt omöjligt att han kan täta till det där under kommande säsong för även om han kanske inte såg riktigt nära ut i år mot de två som är ovanför honom. Han vet liksom vad som behöver göras. Han har gjort det förut. Hittat sätt att höja sig.

Inför nästa säsong har han också sagt att han ska satsa lite hårdare än i år. Spela lite mer. Göra ett lite bättre försök att vinna. Det kan ju bli lite halvspännande att följa, inget snack om den saken.